Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kapten e5t.
383
»Satans 1» infaller assessorn, skarpt fixerande kaptenen.
Kaptenen blifver under afhörandet af detta korta
samtal allt oroligare, lemnar faraobordet och går ut i de yttre
rummen. Levander reser sig äfven upp frän sin stol och
bereder sig på att följa den utgående.
Kaptenen genomgår de lysande förmaken och
kabinetten med raska steg och närmar sig salsdörren. Vid
dörren står en hög mahognyskänk och på denna en stor
silfverbål med punsch uti. Naturbarnet lyfter upp bålen,
sätter den mot sina läppar och tager några väldiga munnar
derutur, till vaktmästarnes stora förvåning, hvilken likväl
snart förvandlas i det mest förekommande leende, ty
kaptenen nickar rätt hjertligt åt dem, när han beder om sin
tulubb och sina galoscher. Den ene vaktmästaren sätter på
honom tulubben och den andre galoscherna, hvarefter de
följa honom ut i tamburen, bugande och med blickar, som
bönfalla om drickspengar. Naturbarnet förstår ej dessa
blickar, utan vidrör dörrlåset för att gå.
»Vi trodde ... vi trodde ...» säger den ene.
»Hvad trodde ni, era tallrikslickare?» frågar kaptenen.
»Att vi skulle få litet drickspengar,» svarade den andre,
något modigare.
Naturbarnet fattar dem hvardera vid näsan och vrider
den ett hvarf omkring, hvarefter det skyndar utför
trapporna. Portvakterskan, en äldre madam, nästan lika så
tjock som porten är bred och med en kort trubbig näsa,
niger då det artigaste, ty, van att studera deras ansigten
som gå ut och in i detta hus, ser hon på kaptenen, att
han vunnit, och utsträcker sin hand, beredd på att
emottaga den vid sådana tillfällen vanliga dusören. Naturbarnet
utsträcker äfven sin hand och gifver henne precis detsamma
som vaktmästarne nyss fått, skyndande derefter ut på gatan,
ledsagad af madamens temligen starka tacksägelser och
välönskningar, hvilka likväl snart öfverljudas af tornlurarne,
som förkunna att klockan är tio slagen.
Kaptenen har ännu ej lemnat Norra Smedjegatan, då
assessor Levander träder ut ur huset och .följer honom på
afstånd. Så bär det af för dem båda öfver Norrbro, genom
slottet och uppför till Österlånggatan. Assessorn ser, hur
kaptenen tager af åt höger på besagde gata, går in i
hvalf-gränden, som heter Bennikebrinken, och derefter försvinner
genom portgången till ett fyravåningshus, Levander tager
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
