Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
456
befrielsen.
Malmens källare, en sämre klädd karl med skinnmössa pà
hufvudet, hvilken dolde den öfre delen af ansigtet, under
det den uppvikta rockkragen betäckte den nedre, spejande
ät alla sidor och vändande esomoftast örat ät gränden, frän
hvilken de afmätta stegen af stadssoldaten, som postade
utanför långsidan af rådhuset, hördes knarra mot snön.
På denna sida äro nämligen nära invid gatan de gluggar
belägna, hvarigenom dagsljuset sparsamt nedtränger till de
fångar, som förvaras i rådhusets källarhvalf. Understundom
närmade sig stadssoldaten karlen som stod vid hörnet och
hviskade några ord till honom, hvarefter han återvände till
sin post.
Hastigt vände karlen med skinnmössan ansigtet mot
vestra ändan af gatan och varseblef en figur, hvilken, klädd
som en man af arbetsklassen, kom ifrån Mynttorget och
närmade sig det ställe der den förre stod. Skenet af en
gatlykta föll på den ankommandes ansigte, under det denne
vek af in i den midt emot belägna Kolmätargränden och
försvann i dess mörker. Karlen i hörnet spratt till och drog
sig några steg in i Rådstugränden.
»Såg jag väl rätt?» mumlade han för sig sjelf;
»hvarför smyger äfven han förklädd i denna trakt?... Har han
väl läst i mina tankar?... Har han fått spaning på mitt
förehafvande?... Det är inte möjligt... säkert var det
någon annan... men bågarne i hans glasögon blänkte som
af guld.»
Posten närmade sig ånyo och sade sakta till honom
i hörnet:
»Gallret är nu uttaget och stenarne gifva efter... för
all del, skynda... klockan slår snart ett, och då ha vi
aflösningen här ... Tyst, det kommer någon!»
Posten gick skyndsamt tillbaka på sin plats, och karlen
med hvilken han talat såg nu en annan, men bättre klädd
mansperson, som likaledes gick in i Kolmätargränden och
snart var ur sigte. Mannen i skinnmössan egnade deråt blott
en flyktig uppmärksamhet och skyndade derefter djupare in
i gränden, tills han kommit framför den sista af de
ofvannämda gluggarne, hvilken, till följd af något arbete inifrån,
alltmer vidgades. De förenade ljuden af lossnande
jernstänger, rasande stenar och grus samt en menniskas stånkande
läto sig förnimmas. Snart visade sig i öppningen ett hufvud,
vidare ett par breda skuldror och slutligen hela den öfriga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
