Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bböllopsdaoen.
485
skyndade efter dem och gluttade genom den öppnade dörren.
De inrusandes öron nåddes af följande ord:
»Sà äro de nu icke tu, utan ett. Det Gud hafver
förenat, skall menniskan derför icke åtskilja.
Sebastian och Johan totade sig baklänges mot
dörrposten, slagna och stumma. Olof stack in handen och ryckte
den ene efter den andre i kläderna, men de kände det icke.
Med ryggarne vända mot dörren stod brudparet, baron
Rudolf Svärdfält och mamsell Sofia Stenfjäll, framför
kuller-stolarne, pa hvilkas andra sida kyrkoherden stod med sin
handbok, fullföljande de till ceremonien hörande bönerna.
De öfriga personerna voro fru Stenfjäll, fröken Marie Louise,
kyrkoherdens fruntimmer, tvänne herrar i uniform, som med
hvar sin trearmade ljusstake i handen officierade i egenskap
af marskalkar, samt tjenstefolk af bada könen, som grupperat
sig pà begge sidorna om ingängen.
»De äro ohjelpliga, de arma satarne!» mumlade Olof
mellan tänderna och drog sig tillbaka ut i förstugan, ty han
hörde i detsamma ljudet af resbjellror ifrän gàrden. Nu
varseblef han nära invid porttrappan en nyss anländ
Kapp-slädé, ur hvilken sprang eø resklädd herre. Olof steg àt
sidan och sàg den främmande herrn skynda uppför trappan
mot salsdörren och, utan att aftaga reskläderna, öppna den
för att stiga in. Nyfiken följde Olof efter, men var nära
att blifva omkullkastad af den resande, som, innan han ännu
hunnit sätta andra foten inom salströskeln, störtade ut
tillbaka i förstugan och under utrop: »för sent I för sent!»
sprang utför trappan ner till släden. Olof, som i detsamma
hörde inifrån en hjertslitande qvinnostämma ropa: »Gustaf!
Gustaf!» skyndade derefter ner pà gàrden och hoppade upp
bakpå kappsläden, just som denna, med den resande uti,
satte sig i rörelse.
»Far herrn till staden?» frägade Olof.
Den resande svarade icke, utan styrde den galopperande
hästen ner mot stranden, sà att släden, kastad än mot
trädstammar och än mot klippstycken, hvarje ögonblick löpte
fara att stjelpa eller krossas.
»Får jag följa med till staden?» bad Olof.
»För sent! för sent!» mumlade den körande.
»För sent! för sent!» upprepade Olof.
Herrn i släden spratt till, men hvarken sade han något
eller vände ens om hufvudet. Trodde han sig kanske, i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
