Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bohlin, Bernhard, Från det kyrkliga Uppsala och andra Uppsalaminnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
fortgick så raskt, att kyrkan åter kunde öppnas för
gudstjänst år 1707. I den restaurerade kyrkans
fattigdom på prydnader framlyste den nya av Tessin d. y.
ritade, av konstnären Precht utförda och av
änkedrottning Hedvig Eleonora bekostade predikstolen på ett
säreget sätt. År 1731 fick kyrkan också ett av samme Precht
utfört storstilat altare. När härtill kommo de av
överintendenten Hårleman ritade tornhuvarna, så ansågs
allt gjort som kunde göras. Det nödiga underhållet av
den sålunda restaurerade kyrkan synes dock ha
försummats. Följderna härav blevo snart tydliga. Nog talade
man om angelägenheten av att hindra förfallet, men
då man saknade pengar, fick kyrkan vara som hon var.
År 1873 syntes en lyckligare tid randas för domkyrkan,
ty då framträdde ärkebiskop Sundberg med kraft för
att bringa hjälp åt sin kyrka. Av arkitekt Zettervall,
som fullbordat Lunds domkyrkas restauration, erhöll han
löfte att också svara för restaureringen av Uppsala
domkyrka. I slutet av år 1874 inkom han till domkapitlet
i Uppsala med ritningar i 13 blad. I januari 1875
överlämnades ritningsförslaget till Kungl. Maj:t med begäran
om stadsfästelse. Härmed påbörjades en mångårig
strid med Kungl, överintendentsämbetet. Först den 30
januari 1884 erhöll Zettervalls i vissa delar ändrade
förslag Kungl. Maj:ts stadsfästelse.
Nu gällde det att anskaffa pengar. Kyrkans egen
kassa kunde bidraga med 75,000 kr.
Domkyrkoförsamlingen beviljade 200,000 kr. Tvåtusen tiggarlistor
utsändes. Den första av dem gick till konungen, som i två
poster gav 65,000 kr. Insamlingens resultat blev, att man
i början av år 1885 hade en byggnadskassa på över
400,000 kr. Härtill kom senare 500,000 kr., som
riksdagen beviljat.
Under ledning av den erfarne arkitekten E. V. Langlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
