Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jägerskiöld, L. A., Gustaf Kolthoff. Forskaren, medarbetaren och vännen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
i Borås och en av de bästa historiefabrikörer jag känt,
fått nys om transaktionen. Hur mycket som verkligen
är sant av hans version vet ingen. Det visste väl
knappast ens Strömman i tiden. Men den kom ut och väckte
allmän glädje, även hos den godmodige Kolthoff.
Kolthoff: »Hör du Strömman, jag förstår inte, men
jag har så mycket pengar i plånboken. Tycker du inte
alt vi ska gå ut och äta en sexa. Vi tar Lars Gabriel
med, ban som har så många barn.» Ja, det var
Strömman alltid med om. — Telefonsignal: »Är det Gästis?
Det är konservator Kolthoff. Jag skulle ha en sexa för
tre.» — »Hur dyr?» — »Så dyr som möjligt.» — Detta
får stå för berättarens räkning, ty Kolthoff var i sina
vanor nästan spartanskt måttlig.
Dagen efter, när Strömman kom upp på Gustavianum,
sade Kolthoff: »Kan du tänka dig, det var Jägers
kom-munalutskylder vi söp upp igår! Vaktmästare E. har
just björnat mig. Du kan väl inte vigga mig 200?»
Nej, det kunde S. inte. »Ja, men en tia kan du väl ge
111ig, så att jag kan fara till L. i Södertälje och klara upp
det här.» Nej, det kunde inte iS. »Nå men ge mig till
ett frimärke, så skriver jag till L.» Nej, S. var lika
urpank som Kolthoff för tillfället. -— Efter en stunds
funderande kom Kolthoffs slutsats: »Jag tycker att var
och en skall betala sina kommunalutskylder själv.
Tycker inte du det också?»
Strömmans otaliga historier hade i regel en liten
kärna av sanning. I detta fall var det nog ej annat
än ficklånet ifråga och så den tankspriddhet och
glömska av denna världens mångahanda, som ofta utmärkte
Kolthoff. Vaktmästaren hade påmint om min fordran,
och det kom som en mindre behaglig överraskning.
Gustaf Kolthoff blev en mycket berest man i
nordliga nejder. Han brukade gärna berätta om vad han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
