Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Danell, Gideon, Adolf Noreen. Ur en lärjunges synvinkel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118
att bara göra anteckningar efter föreläsningar eller sitta
på sin studentkula och läsa bok efter bok. Här kom
man ju rent av in i den arbetande Vetenskapen med
mycket stort V! Och kunde man göra en liten
iakttagelse om något mer eller mindre intressant faktum i
nutida svenskt språk, helst naturligtvis det talade,
»levande och verkliga» språket, dialekt eller riksspråk —
vem vet, man kunde kanske få en uppmuntrande nick
av profeten, och så var man ju ingenting mindre än
medarbetare själv i det stora verket, Vetenskapen. Den
uppmuntrans pedagogik, som Adolf Noreen här,
säkerligen fullt medvetet, tillämpade, vann långt ifrån alltid
gillande hos t. ex. hans egna längre hunna lärjungar.
Från den nyvunna lärdomens ståndpunkt kunde det fällas
rätt förkrossande domar över »ytligheten» i
prosemina-riets arbetssätt. Men om man besinnar, att det stora
flertalet modersmålslärare vid våra läroverk alltjämt
måste nöja sig med den lägre universitetsexamen, kan man
nog ej överskatta betydelsen av att åtminstone intresset
för det egna språket väckes under universitetsstudierna.
Intresset kunde ju komma att skapa respekt för
modersmålet, om man nu ej vågar ta till det stora ordet kärlek.
Intresset var det Noreen ville frammana. Han visste
säkert också, vilka vägar han skulle gå för att hos sina
lärjungar — »utan stora låter och starka ord» — få
fram något av det patos för svenska språket, som
alltjämt brann hos honom själv. Jag föreställer mig, att
utan Adolf Noreens proseminarieövningar, som en så
stor procent av våra läroverks nu verkande
modersmålslärare i sin ungdom upplevat, skulle intresset för
själva språket i detta nu sitta ännu mycket trängre än
vad det faktiskt gör, med det skönlitterära intresset så
seglande för förlig vind som för närvarande är fallet.
Noreen visste, som sagt, vad han gjorde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
