Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fogelqvist, Torsten, Filosofie kandidaten. Studieminnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
133
skrupler tjäna. Den extrema förbudsmoral, som i
samma kretsar tillämpades mot ungdomens naturliga
nöjeslystnad, bidrog också att befästa beslutet. Och när min
fars sommarbrev nådde mig, var det oåterkalleligen för
sent.
Detta hade ju icke behövt hindra min akademiska
umgängelse med de klassiska språken. Jag hade under
min gymnasietid vid Norrköpings läroverk framstående
klassiker som lärare — Hugo Bergstedt, Johan Bergman
och last hut not least den i skolan fruktade, men i
klassen avgudade rektor Edvard Vilhelm Engholm, vilkens
odysseiska seglatser man formligen gick och längtade
efter. Två av mina bästa vänner och studentkamrater
hade jag dessutom fått till sällskap på klassisk mark.
Men mina personliga intressen voro alltifrån de första
tonåren fast förankrade i Sveriges sköna litteratur.
Bedan i nederskolan nötte jag bänkarna i Norrköpings
arbetarförening, där den prydlige Frans von Schéele med
ciselerad vältalighet och filosofiskt djup i minspelet
utlade Geijers och Tegnérs, Bydbergs och Wikners verk
och den mindre vältalige och prydlige, men med
yllehalsduk och respektingivande sakkunskap utrustade
docenten Karl Ljungstedt skildrade Kellgrens kamp mot
dumheten och nyromantikernas anstorm mot Pindens
troner. Sporrad av claris majorum exemplis fyllde jag
också det vittra gymnasieförbundets tidning med poesi
av eget fabrikat i ädel tävlan med min ungdomsvän
stadsbibliotekarien i Norrköping d:r Hjalmar
Lundgren, i vars litterära och frisinta familjekrets även den
moderna litteraturen funnit en fristad. Den var så gott
som obefintlig i mitt föräldrahem. Min far hade på sin
rätt torftiga litterära bokhylla tre odödliga följeslagare
— Shakespeare, Cervantes och Holberg. Och jag undrar,
hur många tiotal gånger han läst Macbeth, Don Quijote
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
