Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Söderblom, Anna, Staby prästgård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
196
hängde tavlorna. I salen fanns plats för den nya
flygeln och den gamla orgeln, som varit med i Paris. Det
fanns också plats för ett långt rött matbord på gröna
fötter och stolar i samma färger. De hade varit svarta
och vita, när de stodo i Norrala prästgård. Vidare fanns
där en ekkista med årtalet 1709 och en gammal soffa
av masurbjörk, båda från det Forsellska hemmet. Det
fanns till sist en skänk, ett runt bord och stolar av
inörk-betsad ek från Paris. Innanför var ett litet rum. Där
låg matta på golvet, där hängde de finaste tavlorna, och
Milles’ Tarantella stod i hörnet.
I bokrummet och skrivrummet med det vackra
franska mahognyskrivbordet stodo många böcker, en
betydande början till det sedan mycket stora biblioteket.
Professor Boussets omdöme var ganska träffande.
Det kanske kan vara av ett visst intresse att återkalla
i minnet några av de människor som gästade Staby
prästgård under de tretton år den var Nathan Söderbloms
hem. Hemmets medlemmar och den närmaste
vänkretsen är det mig ej möjligt att i detta sammanhang söka
teckna. Icke heller tänker jag på studentgenerationerna,
som avlöste varandra, ehuru därom kunde skrivas ett
och annat. Måndagskvällarna i Staby hava omnämnts i
mer än en minnesteckning.
Professor Boussets i familjekretsen mycket ofta
citerade ord gåvo mig uppslaget att söka skriva något om
några av de icke svenska gäster, som under årens lopp
funno vägen till den lilla prästgården ute på slätten.
År 1903 på sensommaren kom för första gången
Edvard Lehmann. De två religionshistorikerna, som
båda sysslade med Avestareligionen och Zarathustra,
hade båda två jämte norrmannen Brede-Kristensen, som
blev innehavaren, stått på förslag till den efter C. P.
Tiele lediga professuren i religionshistoria i Leyden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
