Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fröding-Torgny, Siri, Minnen från ett gammalt studenthem i Uppsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
336
med alla restriktioner och nya »matlagar», som under
krisåren efterföljde varandra nästan varje vecka. Innan
livsmedelsnämndens välde upphörde, hade jag 337
livsmedelskort att sköta om, och nästan det enda man kunde
få utan svårighet och besvär var vatten. Ja, kött och
ägg förstås, det förstnämnda till 6 à 7 kr. kilot och äggen
lika mycket för tjoget. De tre andra studenthem, som
på den tiden funnos i staden, hade måst sluta med
mathållningen. Studenterna fingo endast bo där och
måste skaffa sig mat bäst de kunde. Det var ifrågasatt,
att vi skulle göra på samma sätt. Då uppvaktades jag
av några av studenterna, som bådo mig, att jag för all
del skulle försöka skaffa mat åt dem, ty annars måste
de avbryta sina studier och resa hem. Alla matställen
i staden voro överfulla och kunde ej taga emot flera
gäster. Matställenas antal då var ej att jämföra med
det nuvarande. Vi överlade om saken, och det slutade
med att jag lovade försöka, så länge det var möjligt,
medan de å sin sida lovade att vara nöjda, om också
inte belåtna, med vad jag kunde bjuda dem. Det
lyckades. Vi höllo id till krigets slut. Fast nog var det
en mycket svår tid för oss alla. Man förstår, att det
måste kännas svårt för en hungrig ungdom att vid
framkomsten till middagsbordet mötas av en lapp, varpå
stod att läsa: »Två stora eller tre mindre potatisar»,
eller att vid frukost- och kvällsbordet få se en assiett,
varpå låg en liten klick margarinblandat smör, en hård
och en mjuk brödbit o. s. v. Men till mina studenters
förtjänst vill jag räkna, att de aldrig klagade och heller
aldrig försökte att förse sig själva på de andras
bekostnad utan fullständigt lojalt och kamratligt delade ljuvt
och lett.
Vi hade 1 kg. socker i månaden per man. Därav
hade jag V2 kg. till matlagning och syltning m. m. och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
