Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En liten krinolinhistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
påyrkade med allt strävare stämma betalning i gångbart
mynt. Mannen letade och letade, men förgäves. Vad
skall nu en ärlig kypare göra med en obekant kund,
som varken har hatt eller överrock, klocka eller ens
galoscher? Vad annat än köra ut honom och ge
honom en s. k. fot, vilket också kyparen utan ringaste
försyn för mannens lidande ansikte genast gjorde och
det med ett eftertryck, som om det snarare gällt en
hel- än en halvbutelj. Den olycklige klagade ej.
Kanske tog han det för ett rättvist straff av den eviga
försynen. Han kom blott med något ökad fart vidare
framåt på samma gata och upp i ett annat hus samt
in i ett stort rum, uppfyllt av ofantliga lärftsstycken,
över vilka han kastade sig framstupa, ett rov för den
grymmaste förtvivlan.
Orsaken till den sorgliga tilldragelse vi här
berättat var följande. Mannen, handlande från
Norrland, hade nyligen kommit till Stockholm med ett
större parti lärfter och en ung hustru, vilken liksom
han tillförene icke varit i huvudstaden. Ute i affärer
hela dagen, hade han om aftonen kommit hem för att
följa sin hustru på spektaklet. Men även hon hade
under tiden varit ute och bland andra ställen besökt
herr Jakobssons modehandel vid Drottninggatan, där
hon köpt sig den största och dyrbaraste krinolin hon
fick se. I denna rustning väntade hon sin man, vilken
stod gapande och liksom fallen från skyarna, när han
fick se sin eljest så smärta och okonstlade maka uti
denna i hans ögon så vanställande toalett, vilken ännu
ej hunnit till den avlägsna trakt av Norrland han
bebodde. Han frågade först sin äkta halft, om hon var
tokig; men hon förklarade bestämt, att hon bland
andra köpmansfruar icke behövde se ut som »ett tunnbröd
bland limpor», såsom hennes ord föllo. Mannen,
vars vrede icke blidkades därav att den fördömda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
