Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men ingen är ett ondskans barn i allt.
Hos honom qvicknade från fordna vårar
En ljuf passion, den han hos andra kallt
Begabbat som en lek för barn och dårar;
Han kämpade emot den, men ändå
Vardt det en lidelse deraf, som få,
Ja, det var kärlek, och dess rena flamma
Brann oföränderligt för en och samma.
Han mången mö i sina händer fick,
Men undvek eller gick förbi dem gerna,
Och trånande satt mången fager tärna,
Men fann ej honom svag ett ögonblick.
En ömhet, hvilken stått sitt prof bland snaror,
Som blott på nytt af bortovaro väckts,
Som växt i styrka under alla faror,
Som — mer än allt! — ej ens af tiden släckts,
Som, om ett hopp, en plan gick öfver ända,
Ett leende ånyo kunde tända,
Som harm och sjukdom aldrig kunde få
Att ens i vresigt lynne öfvergå,
Som kom med glada steg och gick med lätta,
För att ej grumla hennes sköna ro,
Som aldrig lät sig rubbas i sin tro,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
