Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och lemna detta bröst att återfinna
Ännu i går jag kunde sagt — sin ro!
Märk dock: om jag till ömhet mig förställer,
Är det för din skull, fånge; ty det gäller
För mig att återgälda som sig bör
Det lif jag har din hand att tacka för
Och åt de kära börda dig tillbaka,
Som ega just hvad jag är dömd försaka.
Farväl — det dagas. Jag får offras, jag,
Men så är du betryggad för i dag!»
16.
Hans hand hon tryckte mot sitt bröst, och dröjde,
Men hufvudet till afsked sedan böjde
Och ljudlöst som en vacker dröm försvann.
Var det en syn? Är han nu ensam, han?
En präktig ädelsten af himmelskt vatten
Låg på bans kedjor tindrande i natten,
Medkänslans klara tår, — demanten, sora
Sin glans och slipning får derofvanom!
Oemotståndlig är en tår, som blänker
I qvinnans Öga: vapnet, som bon har
Så väl till hands för anfall och försvar,
Ehvad hon rädda eller kufva tänker.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>