Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Folkmängden, folkbildningen och folklynnet i Blekinge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Häraf synes att 79 procent eller nära af landsbyggdens
folkmängd tillhöra jordbruket, såsom egare,
arrendatorer eller arbetare dervid [1], utan att räkna
dem af städernas personal som idka jordbruk, eller
det understöd i arbetskraft som tillfaller denna näring
af det indelta båtsmanshållet.
Folkbildningen, till hvars befrämjande folkskolor
nu inrättas i alla socknar, har förut varit mycket
försummad och barnaundervisningen nästan uteslutande
anförtrodd åt kringvandrande lärare, utan all
skicklighet och utan annan kallelse än det egna behofvet.
Det oaktadt, träffas bland Blekings allmoge, en
hyfsning och redbarhet, och, ej sällan, en höjning i
seder och begrepp, som lemnar föga öfrigt att önska.
Folklynnet röjer, i allmänhet, mycken beslutsamhet,
kraft och sjelfständighet, oftast likväl i förening med
en retlighet som lätt öfvergår till trotts
och öfvermod, samt ett hämdbegär som vid minsta
anledning utbryter och tillfredsställes. Denna retlighet
och hämdlust näres och äggas till utbrott af ett
tyvärr allmänt gängse missbruk af bränvin, hvadan
ock fredsstörande uppträden, slagsmål och
våldsgärningar utgöra föremål för domares och
kronobetjenings, snart sagdt, oafbrutna behandling.
Undantag från detta förhållande träffas visserligen
i mängd, likasom hedrande föredömen af nyckterhet
och sedlighet bland de bättre och förståndigare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
