Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de å godhet eller storlek eftergifver den skånska eller
skottska sillen”, yttrar Wexionius.1)
Landets öfriga produkter, med undantag af
skogsprodukterna, voro af mindre betydenhet. Gustaf II Adolf
hade uppmuntrat bergshandteringen. Åtskilliga malmstreck
bearbetades i Nyland, der några jernbruk, såsom Syartå,
Andskog, Skafwasto o. s. v. under Karl Gustafs tid
uppföras i räkenskaperna.2) Myrmalm upptogs ur en och
annan sjö. 3) I Kimito fanns, enligt Wexionius, marmor,
hvaraf de pelare som prydde kungl. slottskapellet i
Stockholm höggos; och i Kexholms län i Kiitelä kapell
anträffades ädla stenar och rubiner. 4) Något kalk brändes på
Aland 5); saltpeter tillverkades i Österbotten m. fl. ställen.
Den fattiga kustbefolkningen i denna landsort brukade
dessutom årligen af hafsvattnet koka sig salt till hnsbehof,
och man umgicks denna tid verkligen med planer att
införa ordentliga saltsjuderier i Finland. Assessorn i Abo
hofrätt Magnus Rålambstierna författade i detta syfte ett *)
*) Epitome Descriptionis etc. Lib. I. Appendix. — ”Arengarum
vero incredibilis copia quotannis exeipitur; quibus incolæ jusculo elixis,
frixis sive assatis, vel alias coctis vescuntur”....etc.
*) Se.i. Ark. Nylands och T:hus landsbok 1656 pag. 220 följ.
*) Wexionius Epit. X. 25: ”Kautalambi, ex cujug fundo ferrese
jnineræ extrahuntur.”
*) ”Tu Berg uti Kexholms lähn, ther uti skole wara edle stenar
till fångz; efter som och till K. Johan lefwererade wore Jtubiner, sorq
ther uti tagne warit." Palmskölsk. saml. i univ. bibi. i XJpsala,
To-pografica LXI. p. 97. Äfven Bureus i sitt förut citerade arbete har
denna uppgift: ”In Kexho|rpjæ ditione apud Kidila effodiuutur gemmæ,
quas rubinos Kexholmicos, Kutheni Kidelsco camen vocant.” Jemför
Wexion. Epit. I. 28. Märkvärdigt är att så måqga författare
öfverens-Stämma i denna uppgift, för hvars trovärdighet vi dock icke väga gå i
borgen. Numera ha ädelstensgrufvoraa efterträdts af några enkla
fålt-spatsbrott i Imbilax.
*) År 1618 levererades ifrån Åland till slottsbyggnaden i Stock"
holm 300 läster kalk. Cronholm. IV. 114.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
