Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
byggde staden 1661 på egen bekostnad tvenne broar
öf-ver Thölö viken, i hvilkas underhållande den 3 år
sedna-re lyckades utverka, att de kringliggande socknarna
skulle deltaga. Helsingfors hade en trivialskola och ett
hospital, samt hugnades 1646 med tie års frihet från man
talspengar,’ lilla tullen, accisen m. m. I Turkhauta by af
Janakkala socken hade stadens borgare rättighet att
årligen den I September hålla marknad. Stadens
innevånares antal var emellan 1,000 a 1,500. *)
Dessa voro år 1654 de enda städer i Finland,
hvilka fingo besökas af utländska fartyg och åtnjöto full
stapelrätt. Om de öfriga städerna kunna vi vara kortare.
Björneborg, Raumo och Nystad erhöllo den 16 Mars 1641
rättighet att segla utrikes, dock med det förbehåll, att de
icke skulle få utskeppa andra varor än trädkärl, och icke
tillbaka hemta med sig annat än kontanta penningar eller
salt, samt dessutom vid både fram och återresan antingen
i Åbo eller ^ib Dalarön erlägga tull.2) Ut.af de
omnämnda städerna synes Nystad, som var hufvudstaden i
gref-skapet Wasaborg,- varit störst och haft den lifligaste
rörelsen.3) Dess mantalsskrifna befolkning utgjorde (1656)
ma framhålla, att uppbörden vid Helsingfors tullkammare 1864 steg till
1,738,107 mark silfver.
’) Emedan Helsingfors tillfölje af flyttningen och 1656 års brand
var fri frän mantalspengars erläggande, saknas derifrån i Sen. Ark.
man-talslängder ända till 1663, då de deri upptagna personernas antal var
641. Öfriga uppgifter om staden äro ur Kungl. Sv. riksarkivet.
J) Stiernman. Saml. af K. bref. II. 311.
3) Om Nystads handel skrifver Wexionius: ”Vasa lignea ad cir-
cumjacentes vicinos, longe etiam dissitos atque exteros, copiose et lucrose
defert; quibus navigia ad medium usque malum onerantur atque
explen-tur; ut non navis sed mons, iisdem viminibus artificiose constrictis, in
mari appropinquare videatur. Quæ navigia, etsi maxime onusta, ob
imple-tas aere vasorum eavitates, submersionem minus metuunt.” Epit. etc. L.
VII. cap. 62.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
