Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
darna att hålla hästar med mindre omkostnad än i
Sverige”. ’)
Hvilken betydelsefull plats Finland dåförtiden intog,
såsom en medlem i den svenska rikskroppen,
ådagalägger redan Trettioåriga krigets historia. Ofvanupptagne
siffror och statistiska beräkningar komplettera denna.
”Kristina har af svenska historieskrifvare hårdt
blif-vit behandlad, och i mångas tanke har hon af ingen
Svensk bättre förtjenat. Mig hänger hon vid hjertat;
och jag kan ej tänka på henne utan tacksamhet. — Hon
är bättre än hon synes. Man kan ej säga detsamma om
den aristokratiska faktion, ur hvars hand hon i sjelfva
verket har ryckt Sveriges spira för att trycka den i en
starkare hand än hennes egen” yttrar Geijer. Ju mera
vi varit i tillfälle att göra oss förtrogna med dessa
tidsförhållanden, ju mera vi lärt oss inse den kraft hvarmed
denna ”starkare hand” fattade i rikstyglarna, desto mera
känna vi oss manade att instämma i dessa den snillrike
häfdatecknarens ord. Uppväxt ”under skuggan af sin
faders lagrar” fann Kristina sig omgifven af en mäktig och
stolt aristokrati, med obestridliga anspråk icke blott på
rikets, utan äfven hennes enskilda erkänsla; — drottning
öfver en af Europas mäktigaste stater, trodde hon sin
kronas ära fordra, att ådagalägga sin erkänsla genom
lysande frikostighet; — ung och lättsinnig brydde hon sig *)
*) Stiemman. Saml. af kungl. Bref II. p. 160, 588, 6C4 m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
