Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De spänstiga, som ej ett echo väckte.
Med armarna i kors han lutad stod
Mot en kolonn, men icke opåaktad,
Fast han ej märkte han blef skarpt betraktad —
Slikt såg han eljest ej med tålamod.
Nu såg han dit: hvem kunde mannen vava,
Som borrade sin blick i honom bara,
Den obekante der, som mörk i håg
Och länge obemärkt på Lara såg?
På en gång möttes deras blickar, ärligt
Förvånade, men forskande begärligt,
Och Laras öga strax en skiftning fick
Som trodde han ej rätt den andres blick,
Hvars bistra uttryck hade något farligt
Och vid en flyktig mönstring oförklarligt.
22.
»Jo, det är han!» skrek fremlingen. Och snart
Tog det som hviskning genom salen fart.
»Han! hvtUcen han?» från alla håll det hördes
Till dess det ljudligen till Lara fördes.
Få skulle haft så obesväradt skick
Vid allas undran och den enes blick,
Men han for icke upp; och när den korta,
Den första öfverraskningen var borta,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
