Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1. Februari 1932 - Ansgar Roth: Naturforskningens nya världsbild
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BONNIERS LITTERÄRA MAGASIN
släpptes i väg mol allena i ett för övrigt
fullständigt tomt rum. Att den i verkligheten
beskriver en krokig bana med ojämn
hastighet, beror på övriga kroppars attraktion, den
mystiska kraft som kallas gravitation eller
tyngdkraft. För att bevara fiktionen om
rätlinig rörelse i euklidisk rymd nödgades
Newton sålunda att uppfinna en kraft, som
avböjer kropparna ur deras raka banor!
Detta förefaller vara en omväg. Men man
bör komma ihåg, att Newton knappast hade
någon annan framkomlig väg. De
icke-euklidiska system för mätning av kropparnas
måttförhållanden och rörelser, som tillämpats
av Einstein och hans efterföljare, utarbetades
långt efter Newtons tid. I Einsteins krökta
rum finnas inga räta linjer, och han behöver
därför inte operera med någon tyngdkraft.
Därmed försvinner naturligtvis icke det
mystiska elementet i tyngdens (eller tröghetens)
väsen. Man får ej veta, varför rymden är
krökt, utan får nöja sig med en formel för
beräkning av krökningens art och grad vid
given mängd och fördelning av materia. På
senaste tiden ha astronomerna t. o. m. försökt
sig på det omvända problemet, att av
världs-krökningens belopp — som bedömes av
spiralnebulosornas centrifugala skenflykt —
sluta sig till universums dimensioner och
storleken av dess totala massa. Newton själv
inlät sig för övrigt icke på någon förklaring
av tyngdkraftens väsen, utan gav blott en
matematisk beskrivning av dess verkan genom
sin ryktbara tyngdlag. Den som fordrar, att
en teori skall vara så enkel som möjligt,
ett estetiskt snarare än ett vetenskapligt krav,
måste emellertid föredraga Einsteins teori
framför Newtons, eftersom den förre reder
sig med ett mindre antal hypotetiska
grundantaganden.
Den världsbild, som erhålles genom att
uppställa och härleda matematiska relationer
mellan symboler, kan icke göra anspråk på
att vara något förmer än vad den är: en bild,
kanske en vrångbild av den verkliga världen.
Den har först och främst det stora felet att
vara ofullständig. Den innefattar blott sådana
storheter, som kunna mätas och vägas. Den
andliga forskningens områden kunna i
allmänhet icke bearbetas matematiskt. Livets,
själens och medvetandets roll i universum
kan icke beskrivas med matematiska formler;
biologi, fysiologi och psykologi kunna endast
undantagsvis bli föremål för s. k. exakt
forskning. Det faktum, att livet och dess
företeelser hittills icke funnit någon plats i
fysikernas världsbild, har medfört att många
ansett vetenskapens värde ganska tvivelaktigt.
Dess betydelse för den materiella odlingens
utveckling kan väl icke bestridas. Men den
andliga odlingen är, när allt kommer
omkring, av vida större vikt och intresse för
människorna. Litteraturens och musikens
mästerverk betyda mera för oss än någon
vetenskaplig teori, säger Einstein, som
näppeligen kan misstänkas för att underskatta den
fysiska forskningens vikt.
Fysikernas övervägande materialistiska
inriktning under det nittonde århundradet har
säkerligen i hög grad bidragit till en
undervärdering av de exakta vetenskapernas
kulturella betydelse. Materialismens
experimentella bevis ha i verkligheten alltid varit
mycket svaga. Just nu stå dess aktier lägre
än någonsin bland fysikens målsmän. Det har
länge erkänts, att ljus och övriga
strålningsprocesser icke låta förklara sig från krass
materialistisk ståndpunkt. Men på sistone har
visats, att materien själv har samma
dualistiska natur som ljuset och i vissa fall bäst
tolkas som vågor, i andra som partiklar.
Materien är således på samma gång
vågrörelser och korpuskler, samtidigt
kontinuerlig och diskontinuerlig — en till synes
oförenlig motsats. Åtskilliga skarpsinniga försök
ha gjorts att överbygga detta motsatsför-
68
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
