Bonniers litterära magasin / Årgång I. 1932 / 78 (1932-1999) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1. Februari 1932 - Notiser - En modern Prospero. Minnesupplagan av Hjalmar Bergmans Skrifter nu komplett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ett hittills opublicerat Hjalmar Bergmanporträtt i olja, utfört av Yngve Berg. Tillhör bokförläggare K. O. Bonnier.

EN MODERN PROSPERO

Minnesupplagan av Hjalmar Bergmans Skrifter nu komplett.

Man vet visserligen, att Hjalmar Bergman var en
ovanligt produktiv författare; hans spelande,
sjudande, sorlande fantasi fick till slut nästan ett
legendariskt skimmer kring sig. Men ändå erfar man
en viss häpnad, när man får tillfälle att överblicka
hans samlade arbeten. Den minnesupplaga, som i
dagarna utkommit komplett på Albert Bonniers
förlag och som innehåller allt det väsentliga av hans
produktion, börjar kronologiskt med ungdomsverket
”Girolamo Savonarola” (1909) och slutar med
”Clownen Jac” (1930); den tidrymd de i 24
volymer inbundna 27 böckerna omfatta utgör alltså
endast tjugutvå år!

När man därtill lägger de filmmanuskript och
noveller han under denna tid strödde omkring sig,
erinras man om en Dickens’ eller en Balzacs
produktivitet. Namnen äro icke tillfälligt valda;
ledande utländska kritiker ha även i fråga om det
rent konstnärliga momentet i Hjalmar Bergmans
författarskap dragit upp paralleller med dessa
stormän i diktens värld. — Det märkvärdigaste med
denna rika skaparkraft var nämligen, att den nästan
undantagslöst frambragte fullviktiga ting. Man
vågar påstå, att det i minnesupplagan av hans verk
icke finnes en enda bok, som sedd i och för sig kan
sägas vara obetydlig eller ens vardaglig. I dem alla
har man känslan av geniets närvaro, i alla
presenteras gestalter som komma att leva i svensk dikt:
Markurell, Farmor, Roger Bernhusen de Sars, herr
von Hancken, Swedenhielm och många andra.

Det låg en djup sanning bakom Anders
Österlings ord vid Hjalmar Bergmans bortgång, när han
liknade den döde vid en modern Prospero, ”en
fantasins trollkarl”.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>