Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:r 1. Februari 1932
- Notiser
- Engelskt bokslut 1931
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ENGELSKT BOKSLUT 1931
”The Observers” Jör st a nummer för året är för
den litteraturintresserade årets intressantaste.
Praktiskt taget hela den stora litleraturavdelningen är
då upplåten åt översikter över det gångna årets
litterära händelser. Olika pennor behandla olika
områden, framhålla de minnesvärda böckerna och söka
såvitt det med ett så kort perspektiv är möjligt
bedöma vari årets historiska insats legat.
Romanförfattaren och kritikern L. A. G. Strong
skriver den litterära ledaren detta år och söker fånga
själva 1931 års väsen. Han har funnit, att varje år
har sitt särskilda intresse, sin särskilda ton eller
”lynne”, som skiljer det från alla övriga. Detta 1931
års lynne karakteriserar han, när det gäller
litteraturen, med ett av William Morris lanserat ord:
flamma, eld. Denna eld tar sig uttryck på många
sätt: som en starkare aptit på livet, som ett
skärpande av de konstnärliga kraven, som ett modigare
itutagande med svårigheterna. Författarna ha vidgat
sin ämneskrets och angripit livet från nya sidor.
Och i sin människoteckning ha de visat sig vara
intresserade ej blott av människornas psyken (mini)
utan av deras själar. Det omoderna ordet själ står
inför sin renässans, därpå tyder icke blott
skönlitteraturen utan framför allt den nya törst efter
vetenskapliga verk, som man kunnat iakttaga och som
säkert bottnar i ett behov att bygga upp en ny
livsåskådning.
Bland skönlitterära verk framhåller Strong som
ett starkt och typiskt verk Cronins ”Hatters castle”
(Hattmakarens borg), som i ali sin dysterhet och
tragik utstrålar en oerhörd vital energi. Funnes icke
denna vitalitet, denna intensiva verklighetsupplevelse,
skulle boken vara oläsbar. Författaren finner
belägg för sin tes även i sådana verk som Hugh
Wal-poles historiska jätteroman ”Judith Paris”, Clemence
Danes ”Broomé stages”, V. Sackville-Wests ”Ali
Passion spent” och R. C. Sheriffs ”The fortnight in
september”.
Publikens nya smak för ”allvarlig” litteratur och
dess beredskap att ge sig i kast med väsentliga
problem anser Strong ha fått sitt mest monumentala
uttryck i den jättesuccé, som mötte förlagsföretaget
Victor Gollancz’ utgivning av ”An outline of modern
knowledge”, i vilken framstående forskare på
vetenskapens olika områden redogöra för utvecklingen
up to date. En del av äran för denna framgång bör
nog dock tillskrivas bokens billiga pris; tryckt med
petit på särskilt preparerat tunt papper motsvarar
den ett helt litet bibliotek, som man erhåller för
8 sh. 6. Men ett starkt intresse för vetenskaplig
litteratur är omisskännligt, och Strong ser däri ett
tecken på att mänskligheten efter en längre tid av
utåt-vändhet, som praktiskt resulterat i hela den moderna
civilisationens yttre apparat, nu börjat bygga upp
en slags andens civilisation. Den gamla dualismen
mellan ande och materia är på väg att hävas.
Fysiken och psykologien nalkas varandra, och även de
mest objektiva vetenskaper börja bli osäkra om sina
råmärken.
Specialrecensenterna presentera långa listor på de
böcker, som förtjäna att överleva åtminstone
årsskiftet. Namnuppräkningen blir enbart tröttande för
den som ej själv kunnat stifta bekantskap med annat
än ett fåtal av de omnämnda böckerna. Gerald Gould
påpekar på tal om romanerna, att de långa
romanerna tyckas bevara sin popularitet. Även han ställer
i främsta ledet Hugh Walpole, Clemence Dane och
A. J. Cronin. Med sin sedvanliga älskvärda
generositet försummar han icke att utpeka några blivande
mästare även bland årets debutanter. En utländsk
betraktare förefaller det som om 1931 års engelska
skörd på det skönlitterära området icke skulle ha
frambragt några påfallande märkliga ting.
Berättar-glädjen frodas dock med samma häpnadsväckande
mustighet. Det tyckes som om numera varje
engelsman skulle kunna skriva en formfulländad och
läsbar roman om han endast ville sätta sig till det.
Den låga, om vilken Strong talar, förefaller däremot
att brinna ganska sparsamt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:54:07 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/blm/1932/0088.html
