Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:r 3. April 1932
- Thomas Mann: Goethe som representant för den borgerliga tidsåldern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
finns två vägar för den, som vill nå ett
betydande mål: våldsamhet och följdriktighet.
Den väg denna stora våldbekämpare och
fredsmänniska beträdde var följdriktigheten,
konsekvensen, den lugna uthålligheten. Han
drev ibland principen ända till det groteska
och visade en skrämmande benägenhet att
för pliktens skull till och med bekänna sig
till ren andlig slöhet. ”Om det också vore
min uppgift”, utropar han, ”att oupphörligt
tömma denna sanddosa, som står framför
mig, och ständigt på nytt fylla den igen —
så skulle jag göra det med outtröttligt
tålamod och allra största omsorg.”
Man kan hos honom iakttaga ett element
av sorgfällighet, av omtanke, som är
avhängigt av borgerlig sedlighet. ”Den som ser
framåt och förbereder sig”, säger han, ”är
dagens herre.” Han hyllar morgonen, dagens
tidigaste timmar, då vi icke blott äro klokast
utan även noggrannast, ”ty även noggrannheten”,
tillfogar han, ӊr ett slags klokhet,
om också endast en passiv. Dumheten vet
inte av någon omsorg.” Och prisandet av
morgonen som den skapande kraftens bästa
tid på dagen får en högtidlig ton, när han
utbrister:
Tag vor dem Tage, göttlich werde du verehrt!
Denn äller Fleiss, der männlich schätzenswerte,
ist morgentlich.
Det är detta drag av sorgfällighet,
sammanhängande med dyrkandet, helighållandet av
tiden, med sinnet för tidsekonomien, som
kommer honom att ta vara på varje minut
och gör hans jordeliv till ett av de mest
mångsidigt flitiga, som någonsin existerat.
I ett minnesalbum, tillhörigt en av hans
släktingar, har han förhärligat den flyende
minuten i några rader, vilka polemisera mot
en sentimentalt-pessimistisk sentens av Jean
Paul, en författare som han icke satte
särdeles högt:
Ihrer sechzig hat die Stunde,
über Tausend hat der Tag,
Söhnchen, werde dir die Kunde,
was man allés leisten mag.
Tiden är hans åker. I grund och botten
vet han inte vad vila är. Han omtalar själv,
att han alltid brukat utnyttja de timmar, som
beviljats andra människor till vila och
vederkvickelse, för andlig verksamhet i
mångfaldiga former. Vid en bjudning hemma hos
honom, varvid även Tieck är närvarande, får
man vänta länge på sjuttionioåringen och
skickar slutligen — jag förmodar: med
avsikt — en vacker ung flicka in till honom
i arbetsrummet, där gubben står i nattrock
framför en hög böcker på skrivpulpeten.
Hennes anhållan, att han skall glädja de
församlade med sin närvaro, gör honom
förargad. Tror man kanske, att han genast
ränner i väg till vem som helst, som väntar
på honom, utropar han förargad. ”Vad
skulle det bli av det här då!” Och han pekar
på de blanka pappersarken. ”När jag är
död, är det minsann ingen som gör det här
arbetet. Det kan ni säga till sällskapet där
borta.” Men då den lilla blir ledsen och
tänker gå igen, veknar han och ropar henne
tillbaka. ”En gammal man, som ännu vill
arbeta”, säger han sakta, ”får inte låta sin
vilja regeras av några hänsyn till andras
nöje. Gör han det, så behagar han inte
eftervärlden.” En rörande liten händelse; man
kan icke göra borgerlig etik någon större ära
än att när allt kommer omkring ge denna
trofasta flit epitetet borgerlig. Det är väl
också tillåtet att göra det, ty kärleken till
möda och arbete, den asketiska tron på
denna, har ju även av en sociologi, vilken
givit den borgerliga livsåskådningen en
religiöst-protestantisk grundval, betecknats som
själsligt komplement till borgerligheten.
Solche Mühe hat Gott dem Menschen
”gegeben”, var det bibelspråk, som Goethe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:54:07 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/blm/1932/0178.html