Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. Maj 1932 - Gunnar Mascoll Silfverstolpe: Att samla böcker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
BONNIERS LITTERÄRA MAGASIN
väcka intresse. Hovmarskalken Christopher
Manderströms ”Poetiska arbeten” bli sålunda
småbehagliga, då de ackompanjeras av de
utsökta fleurons och cul-de-lampes, som
Kungl. Boktryckeriet försåg dem med 1788
och som för övrigt användes även för mindre
aristokratiska författare; tidsdoften sticker
en så starkt i näsan, att dessa fabler och
impromptun på svenska, franska och latin
lyckas förmedla intrycket av en sällsynt
enhetlig kultur. Ett annat exempel erbjuder
Helena Maria Linnerhielms
”Vitterhetsförsök”, vilka maken Jonas Carl L.
illustrerade med etsningar och lät utgiva hos
Anders Zetterberg i Stockholm 1795 i en
upplaga, som har namn om sig att vara
något av det nättaste, som lämnat svenska
tryckpressar. De små gessnerska idyllerna
äro i sig själva skäligen obetydliga, men
understödjas de av de tonrika vinjetterna,
så blir det mera liv i dem, ömheten får
naturligare tonfall och det lätt enfaldiga hos dem
ter sig nästan charmfullt. Och för att ta
exempel från en senare tid — jag vet ett
par åttiotalsförfattare, vars verk jag aldrig
kunnat förmå mig att läsa ända tills jag fick
dem i handom i originalupplagor; i de
snirkelrika renässansomslagen, som
egentligen inte passa ett dugg till obstinata
tendensromaner, verkade de tilldragande och
under läsningen höll den typografiska
utstyrseln fast tidsstämningen, så att draget av
modig världsförbättrarlust hos dessa
förkunnare sprang i ögat och värmde hjärtat.
Vår förmåga att tillägna oss en bok är ju
alltid beroende av många irrationella
faktorer, våra stora och små egenheter spela
ohejdat in — och varför skulle inte bokens
dräkt påverka vår ömtåliga inbillning?
Går jag nu en ledig kväll omkring bland
mina böcker, gör jag alltså en ”voyage
autour de ma chambre”, så befinner jag mig
snart på upptäcktsfärd i den svenska kultur-
TITELSIDA AV J. C. LINNERHIELM
till hustruns, Helena Maria L:s ”Witterhetsförsök”’,
utgivna hos Anders Zetterberg i Stockholm 1795.
traditionens domäner. En blick på hyllorna
låter mig förnimma hur dikten gradvis blivit
folkets egendom, hur den skede efter skede
sprängt upp nya schakt — det väldiga
uppluckrings* och odlingsverket i det
ogästvänliga landet, bedrivet av otaliga hjärnor och
hjärtan och händer träder fram med
gripbara drag; är jag lyriskt lagd ser jag
ljusskenet från trånga diktarkulor, hör
underhandlingarna i skumma tryckerier och rasslet
av primitiva pressar. Det kan ibland roa mig
att plocka ihop några volymer och fantisera
över kombinationerna; jag lägger till exem-
9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
