Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. Maj 1932 - Om vi finge välja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
BONNIERS LITTERÄRA MAGASIN
dokumenterad och säkert i det närmaste uttömmande.
Av stort värde som uppslagsverk.
Gestalten um Nietzsche av Erich F. Podach.
Lichtenstein. Weimar 1932. Mark: 5:20.
En serie initierade studier över gestalter i
filosofens omgivning. Bland de behandlade märkas
modern, Erwin Rodhe, Peter Gast, Bernhard och
Eli Förster samt Julius Langbehn. Ett särskilt värde
får volymen genom att meddela åtskilligt hittills
okänt biografiskt material.
Poets in brief. A series of Anthologies chosen by
F. L. Lucas. 1. Thomas Lovell Beddoes. 2.
Alfred, Lörd Tennyson. Cambridge University
Press. London 1932. Vardera 5 s.
F. L. Lucas, en av Englands finaste kritiker och
en glänsande skribent, har här lancerat en ny form
av antologier, när han vid urvalet tagit med icke
blott hela dikter utan även enstaka strofer, ja,
även enstaka versrader. Ett fragment av en dikt
liksom av en skulptur kan ha en större tjusning än
det hela konstverket. Proust uttryckte denna
observation i orden: ”Justement en citant ainsi un vers isolé,
ön décuple sa puissance attractive.” Även brev ha
i vissa fall medtagits för att komplettera bilden av
författaren. Taktiken har varit särskilt lämplig när
det gäller den föge kände romantikern Beddoes, ty
i hans väldiga oeuvre träffar man på enstaka
strålande ädelstenar bland mycken död lera. Även
Tennyson, som för närvarande lider under den
ofrånkomliga reaktionen ovanpå en glorifiering, har
föryngrats genom Lucas’ schablonfria urval. De
uttjatade och banaliserade paradnumren lia i stor
utsträckning fått lämna plats åt förbisedda och
kanske just därigenom förvånansvärt friska saker.
Samlingen inledes sålunda av ett utdrag ur det första
gången 1930 tryckta versdramat The Devil and the
Lady, som Tennyson skrev som fjortonåring. Priset
på de vackert tryckta och utstyrda antologierna är
mer än rimligt.
Loudier and funnier av P. G. W o d e h o u s e. Faber
& Faber. London 1932. 7 s. 6 d.
Wodehouse som essayist —: auditoriet vrider sig
av skratt redan när han bestiger talarstolen. Det är
blott klädsam självunderskattning när Wodehouse
väljer boktiteln från den gamla historien om
middagstalaren, som avbröts först av tillropet ”högre” och
en stund senare av ”högre och roligare”. Visserligen
är han väl inte fullt densamme utan Jeeves och
Bertie Wooster, men han försvarar dock med glans
sin position som världens roligaste karl. Vad skulle
man icke få ge för att få vara närvarande, när
professor Schück läste Wodehouses ”An outline of
Shakespeare”! ”And when I say Shakespeare, do
not run away with the idea that I am not
per-fectly aware that it may have been Shakspere or
even Shikspur. I have the situation well in hand”.
Science and the Modern tforld av A. N. White-
h e a d. Cambridge University Press. London 1932.
5 s.
En ny, prisbillig upplaga av detta berömda arbete
om naturvetenskapernas betydelse för filosofien och
allmäntänkandet under de senaste tre århundradena.
Författaren, som är engelsman, var ursprungligen
matematiker men undervisar numera i filosofi vid
Harvarduniversitetet i Cambridge, U. S. A. Liksom
Eddington har han en lycklig förmåga att skriva
åskådligt och gripbart om sitt svåra ämne.
”Vetenskap och filosofi”, ”Abstraktion”, ”Gud”,
”Vetenskap och religion” och ”Villkoren för socialt
framåtskridande” lyda några kapitelrubriker.
The Face of England av Edmund Blunden.
Longmans. London 1932. 3 s. 6 d.
”The English Heritage Series” är en enhetligt
redigerad bokserie, vari olika, särskilt väsentliga
sidor av engelskt land, kultur och psyke belysas.
Volymer om engelsk humor, om public schools, om
cricket, om engelsk fauna och flora etc. ha tidigare
utkommit. Den nu föreliggande om det engelska
landskapet behandlar väl det dyrbaraste av det engelska
arvegodset, men klenoden har också anförtrotts i de
bästa händer. Edmund Blunden är kanske den
finaste naturlyriker England haft efter Wordsworth.
Blunden har valt att i stället för att skildra och
besjunga olika engelska landskapstyper ge oss en
liten del av England, sedd vid olika tillfällen och
under olika stämningar. De små prosaskisserna,
avbrutna av en och annan dikt, äro ordnade efter
almanackan och författaren hoppas ”att ur deras
mångfald skall framträda en personligt färgad bild
av ett land där människorna och naturen stå pa
särskilt god fot med varandra”.
London av H. G. Corner. Longmans. London
1932. 3 s. 6 d.
Turisten, som denna sommar reser till England,
kan lämpligen stuva in i kappsäcken även denna
71
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>