Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 5. Juni 1932 - Ludvig Nordström: Ett Rivierahotell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
BONNIERS LITTERÄRA MAGASIN
V.
Hotellet — en orgel! När man skruvar på
vatten i första våningen, gurglar röret, av
sympati, i mitt tvättrum, som är ett kobås.
När mamman i rummet intill tillrättavisar sin
unga dotter, med svinknorr i nacken,
införsätts jag i familjehistorien. När smekmånaden
utspelas på andra sidan, stoppar jag, som
gentleman, bomull i öronen. Glöm inte det,
resenär! Ty smekmånad eller vad det nu är,
det är alla Rivierahotells Leitmotiv! Och
det är inte kärlek! Men det är felstämt
dragspel, träskodans, ack och o, och valfiskflås.
Och det är ”ingenting för en gammal man”,
som ser hela gycklet framför sig. En gång
i Santa Margherita i Italien följde jag, med
dagbok i handen, hela proceduren, från
Hamlets klapp på Ofelias svans till hans
slutreplik. Ty jag ville veta hans nationalitet.
Jag låg med dagboken framför mig som en
dombok. Till sist hörde jag ur den lägsta
himlen:
— Ach!
Skrev:
— Tysk jude!
Och somnade.
Det är hotelliv på Rivieran.
VI.
Det här hotellet. Hit ska ni komma. Nu
ska jag göra reklam. För det är en plats, ett
klimat, en miljö, som passar oss, svenskar.
Jag säger som en gammal garvare i
Östhammar :
— Skriv opp’et!
Grand Hotel des Bains,
Bandol-sur-mer
(Var).
Det ligger en halvtimmes tåg från Toulon,
väster ut, och en timmes tåg från Marseille,
öster ut. På den ”nya Rivieran”.
Om tio år är det fördärvat. Då är det en
stor plats. Men nu är det ännu en liten. Under
lugna tider intim. Stilla. Hemtrevlig. Med
utmärkta solitära promenader. Bra rum. Bra
kök. Bra ledning, ambitiös. Bra betjäning.
Tempererat klimat. Som passar oss nordbor.
Här är estetiskt! Här levde Katherine
Mans-field! Här har Aldous Huxley sin villa. Här
är artister. Jag har gudilov sluppit dem alla.
P. K. Wahlström, bokförläggare, nu död,
gjorde av ett hotell i Abano, en timme från
Venedig, ett högkvarter för svenskar. Där
vajade alltid svenska flaggan, jämte den
engelska, över taket. Här finnas också två
master. På den ena vajar den engelska. Låt
oss göra den andra blågul. Ingen kommer att
ångra det!
VII.
Havet, Medelhavet, brusar natt och dag
på femtio meters avstånd; när det blåser,
rassla palmerna som medaljerna på en
hovkusk; när solen går upp, öppnar man
dörrarna till ”balkongen” (där två kunna
rymmas, om var och en har ungefär samma
korpulens som Hasse Z.!), lägger sig åter i
sängen (klockan är sex förmiddagen) och
tittar på himmelriket. Det vill säga vita eller
himmelsblå fiskarbåtar, som dra upp nät ur
ett vatten, som verkar juvelerarfönster;
förtoningen i den disiga horisonten av lastångare
och passagerarångare (mest P. & O.) till
Asien och Australien; och själen fylls av ljus,
stillhet.
Nere på vägen dunka bönder in till den
lilla staden i små kärror, fyllda med frukt
och grönsaker, ost etc., dragna av åsnor.
Stora tunga makadamlass, dragna av
jättehästar i spann, med körsvennerna gående
bredvid, hela tiden ropande och talande till
dragarna, spela morgonpsalm i basen.
Man stiger upp, man rakar sig, man badar
eller tar en avrivning. Hotellet är stilla. Man
går ut. Det är vår. Luften är som en sommar-
6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
