- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång I. 1932 /
34

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 5. Juni 1932 - Rütger Essén: Om det ryska folkets karaktär

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som annorstädes — men den är fullständigt
frigjord från alla samhälleliga förpliktelser,
alltså från allt som vi kallar moral. Och
kvinnan, som det starkare könet, tar i regel
initiativet. Den ryska kärleken finns i alla
former och alla grader. Men den är aldrig
bekajad med trohetsillusioner. Den betraktas
helt och hållet som en blind naturföreteelse.
Och i detta hänseende har revolutionen icke
betytt någon ändring — man har endast
under ett årtionde gjort en våldsam
propaganda för att göra den så djurisk som
möjligt. Icke utan framgång.

Det ryska vardagslivet är hordens liv.
När stammen slog läger mot kvällningen på
stäppen, släppte hästarna på bete, gjorde upp
eldar och stekte köttstycken på spett, då
rådde fröjd och glädje. Spelmännen drog
sina låtar, ungdomen dansade, sjöng och
lekte, och var och en somnade så småningom
var och hur det föll honom in.

Så lever ryssarna än i dag, likadant i
byarna och i storstäderna. Ingen plågas av
att ej ha en vrå för sig. Ingen generas av
att sova fyra par i samma rum. Tvärtom.
Men de plågas fruktansvärt av att vara
ensamma. En ensam ryss begår helst självmord.
Alla talar i mun på varann, alla vräker ut
sitt inre för alla, alla tvättar sitt smutsiga
linne på torgen, alla är kamrater och lika
varandra, och över alla flödar jämt och
ständigt en evigt likformig propaganda från
högtalare, affischer och talarstolar — ”till
alla, till alla, till alla” — allt i syfte att
göra dem i ännu högre grad till en hord
och ännu mer lika varandra.

Detta är vardagslivet i Sovjetryssland. Det
är mindre olikt livet i Tsarryssland än man
i allmänhet tror. Kollektivberusningen har
endast blivit ännu mera vardagsbehov och
vardagsvana. Och detta liv är för ryssen lika
naturligt som det för oss är vidrigt.

Den ryska tanken är ganska djärv. Den
väjer i varje fall aldrig för några
konsekvenser. Men den är som allt ryskt
obalanserad och metodlös — samt konturlös som
den ryska stäppen. Den västerländska
vetenskapen skulle ryssarna aldrig ha byggt upp.
De känner inför den och dess resultat samma
obehag som inför en fulländad maskin och
leta ivrigt efter någon möjlighet att få ett
hjul ur funktion. Det finns gott om genialiska
uppslag i det ryska livet, men de fullföljas
aldrig och blir aldrig till någon nytta. Men
att få förstöra en präktig amerikansk traktor
— åtminstone om de ej själva köpt den —
det är en utsökt och raffinerad njutning för
alla ryssar. På samma sätt är varje rent
negativistisk kritik för dem den största
glädje. På dylikt förslösas också nio
tiondelar av ryska folkets rika naturintelligens.

Och dock är ryssarna ett världsfolk — och
blir det mer för varje dag. De är det sista
bland världsfolken — och det av dem, som
står djuren närmast. Deras konst är djurets
omedvetna grace, och deras charm innebär
en onormal och farlig lockelse. Man måste
med andra ord alltid vara på sin vakt mot
dem — stänga noga till sina gårdar och väl
bevaka sina marker mot deras oberäkneliga
horder. Ty de är icke som vi, och vi vill icke
vara som de. Väster om Centralasiens öknar
och öster om Östeuropas träsk må de leva
sitt hord- och kollektivliv på de ryska
slätterna och låta sin nya kulturs skrämmande
och giftiga blommor breda ut sig. Men för
oss är allt det ryska ett främmande giftämne.
Vi beblandar oss ej med dem.

— — —

Herr Spangenbergs anförande, som
avslutades kl. 21.30, hälsades med övervägande
bifall. Ordföranden, herr Bilinski, höll
därefter följande anförande:

— Vi ha, mina damer och herrar, med
verkligt intresse åhört herr Spangenbergs
lilla avräkning med sina ryska upplevelser.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:54:07 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1932/0362.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free