Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 7. September 1932 - Hugh Walpole: Brev från London
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
BREV FRÅN LONDON
så länge de kunna hindra det. Och trots detta
gör han icke blott om den utan han erövrar
ständigt nya världar. Hans pjäs ”Dangerous
Corner” måste för envar, som är intresserad
av teater och inte är fast besluten att ge mr
Priestley på huden för vad han än gör, te
sig som någonting nytt, stimulerande och
betydande. När jag skriver detta, har den
redan gått mer än hundra gånger i London.
På samma sätt är ”Faraway” olik alla andra
romaner. Han har frivilligt tagit upp ett
ämne, som måste verka utslitet —
Söderhavet, dolda skatter och allt det andra. Men
hela denna berättelse är genomsyrad av något,
som jag skulle vilja kalla betagande
hemlös-hetskänsla. Dess djupare innebörd är varken
skatten eller de människor, som söka efter
den, utan snarare skönhetens chimär, den
evigt ogripbara poesien i människolivet, den
vemodiga trånaden efter något, som aldrig
kommer inom räckhåll. Om man tänker på
mr Priestleys fyra romaner —• ”Benighted”,
”The Good Companions”’, ”Ängel Pavement”
och ”Faraway” — med deras inbördes
olikheter, deras vitalitet, fina prosa, styrka och
psykologiska djup — måste man säga sig, att
här är ett nytt, starkt och ständigt rörligt
element i samtida litteratur.
55
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
