Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 8. Oktober 1932 - Om vi finge välja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
RECENSIONER
Frau im Mond, Metropolis etc. Den senare gjorde
som bekant stor lycka som film med Brigitte Heim
i huvudrollen. I sin senaste bok, som har ovanstående
lovande titel, är det Vicki Baum i stället för Jules
Vernes och Wells som fått den äran att vara hennes
läromästare. Uppslaget är inte ovanligt. Jo
Manne-gold — 33 år, direktörsfru från Berlin i lycklig
besittning av ”den naturliga skönheten och gracen
hos ett ungt djur”, älskas av alla utom sina närmaste
och rymmer från sin make ”den strängt upptagne
affärsmannen” för att äntligen lära känna sig själv.
Vid stugan ”Glück” i bayerska Alperna metar hon
foreller och kurerar en hel del folk som råkat i
erotiska trassligheter. Själv visar Jo endast andra
vägen men förblir sin make trogen, otacksamt nog
för resten eftersom han först när det gäller att
skynda till hennes dödsbädd kan slita sig från
affärerna. — I början är man gärna med på noterna.
Författarinnan har både fyndighet och humor, men
man måste beklaga att hon mer och mer låter
joltigheten ta överhand, särskilt älskar hon en speciell
sorts krystad sundhet, som alltid förefallit oss
särdeles svårsmält.
Héritages av André Chamson. Grasset. 15 fr.
En ung ingenjör, Georges Cavérac, återvänder
efter flera års frånvaro till sin hemstad, Saint-André
i Cevennerna, där hans far ägde ett silkesspinneri
och på sin tid var mycket populär. Såsom
representant för ett stort bolag söker Georges kommunens
tillstånd att uppföra en fabrik för tillverkning av
konstsilke. Han stöter på kraftigt motstånd från den
gamla lokala industrien och måste ge upp, bolaget
inser att han just genom sitt arv är olämplig för
uppgiften och sänder honom på annat håll. Det dröjer
dock ej länge förrän storindustrien gör sitt intåg
i Saint-André och invånarna få foga sig. Det
litterära älsklingstemat ”gammal bygd som ömsar skinn”
är torrt och sakligt behandlat med huvudvikten på
de sociala problemen. Boken är utan tvivel instruktiv,
men man minns den inte på samma sätt som
Cham-sons mästerliga Vägens män, levandegjord genom
landskapets och människornas egenart.
Le destin de Lörd Thomson of Cardington. Suivi de
Smaranda par le brigadier-général lörd Thomson
of Cardington av Princesse Bibesco.
Flammarion. 12 fr.
Den kända författarinnan, prinsessan Marthe
Bibesco, rumänska till börden men fransk till hela sin
bildning, ger i bokens första del en bild av vännen
lörd Thomson, som kompletteras av dennes
dagboksanteckningar, Smaranda, ursprungligen utgivna 1926
och i föreliggande upplaga försedda med företal av
Mac Donald. Smaranda anknyter särskilt till
Thomsons tvååriga vistelse i Rumänien under världskriget
som engelsk militärattaché — han hade det
ömtåliga uppdraget att vid den lämpligaste tidpunkten
söka genomföra landets deltagande i kriget på
En-tentens sida. Smaranda, som är tillägnad prinsessan
Bibesco, med vilken lörd Thomson knutit en varm
vänskap, ger en bild av hans kärlek till hennes land
och folk och för övrigt glimtar av hans politiska
visdom. Lörd Thomsons planer för Ententearméns
offensiv, som delades av bl. a. Winston Churchill
vunno ej anklang hos de makthavande i England,
och detta föranleder honom att ge sin besvikelse
uttryck i bittra och träffande aforismer. I Smaranda
belyses för övrigt på ett intressant sätt de
hemmavarandes opraktiskhet och sorgliga okunnighet om
det verkliga läget på Balkanhalvön. Hur uppskattad
lörd Thomson varit i skilda läger visar Mac Donalds
erkännsamma ord i företalet. Det inte minst
märkliga med T. är hans politiska karriär. 1918
övergav han officersbanan ”trött av fem krig och två
fredskonferenser” och slöt sig till arbetarpartiet.
Efter många motgångar avancerade han till
luftfartsminister. På hösten 1930 omkom han jämte ett
50-tal andra personer vid den fruktansvärda olycka
då luftskeppet R 101 störtade vid Beauvais på väg
till Indien. Prinsessan Bibesco ger i bokens första
del en bild av vännen lörd Thomson som inte gärna
kunde tänkas mera entusiastisk och romanesk. Han
är för henne riddaren utan fruktan och tadel för
vilken hon hyser den mest oreserverade
beundran. Hon dyrkar hans ståtliga yttre, hans mod,
intelligens, anspråkslöshet etc. Hon prisar honom
som en boren sällskapsmänniska och oförliknelig
vinkännare, en talare och debattör av Guds nåde,
en entusiastisk litteraturvän som delar hennes eget
svärmeri för fransk esprit. Skildringen av deras
förhållande är helt och hållet fri från erotik i inskränkt
mening, men deras vänskap äger ali kärlekens
ömhet, hängivenhet och omsorger. Tonfallet är som
sagt ytterst personligt. Bibesco sticker ej under
stol med sin vidskepelse, sin överdrivna dyrkan av
vissa ganska oväsentliga egenskaper hos vännen, som
i hennes kretsar anses ovärderliga ocli hennes patos
förefaller ibland uppskruvat och artificiellt, vilket
ingalunda hindrar att dessa romantiska och ovanliga
människoöden torde erbjuda den litterärt och
politiskt initierade mycket av intresse.
79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
