40 (Bonniers litterära magasin / Årgång I. 1932)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 10. December 1932 - Recensioner - Gustaf Näsström: Dagligt liv i Norden - Hjalmar Gullberg: Efteråt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i hela sin breda och fryntliga trygghet, utan
svårtillgängliga termer, i ”den enkla form,
som tusenden förstå”. Denna berättarkonst
har inga bekymmer: den har inte bråttom
men dansar smidigt vidare, den skyr inte
detaljer men äger överskådlighet, den
förutsätter ingenting såsom bekant men blir ändå
aldrig pedantiskt tröttsam. Det är en lycklig
man, som skrivit ”Dagligt liv i Norden”, en
man som äntligen funnit en personlig form
för sin förening av litterär begåvning och
vetenskapligt klarhetsbehov, en man som i
historiens silverspegel ville ge sitt folk bilden
av en tid, i mångt och mycket erinrande om
den, vari boken skrevs, och som ville samla
de nordiska folken i en eggande känsla
av traditionell kulturgemenskap. Troels-Lund
tiggde icke publik, hetsades icke av oro för
sitt verks fullföljande — man kan gärna
lägga på minnet att han, innan han tog itu
med sin livsuppgift, mångfaldigade sin lilla
förmögenhet genom metodiska och klarsynta
börsspekulationer, allt i syfte att skapa en
sund ekonomisk förutsättning för denna
gigantiska gåva till sitt folk. I Sverige
har en dylik förtänksamhet ännu icke
försports. Vår enda, rätt blygsamma
motsvarighet till ”Dagligt liv i Norden” — Strindbergs
”Svenska folket” — blev ett slarvigt
hastverk just till följd av författarens bristande
omtänksamhet i det stycket...

Den svenska upplagan är mera
lätthanterlig än den samtidigt utgivna danska
praktupplagan och därtill typografiskt
mönstergill. Genom sitt rika material av illustrationer
ur svensk sed och sägen ger den en ökad
känsla av att detta kulturhistoriska
mästerverk är vår egendom i lika hög grad som
Danmark-Norges, och den känslan torde för
Troels-Lund själv ha varit det käraste tecknet
på att han nått vad han strävat till.

Gustaf Näsström

Efteråt

Gunnar Mascoll Silfverstolpe:
Efteråt. Bonniers. 4: 50.

”Arvet”, ”Dagsljus” och ”Vardag”,
Gunnar Mascoll Silfverstolpes föregående
diktböcker, hänga nära samman med varandra.
De bilda i den svenska poesien under
decenniet efter kriget ett friskt, fintecknat
klöverblad; i ali sin yttre anspråkslöshet fullt av
minnen om nordisk sommar. Nordiskt väsen
har i denna vers fått ett uttryck, som nästan
redan hunnit bli klassiskt.

”Efteråt”, Silfverstolpes senaste, fortsätter
linjen. Det mesta av stoffet låter sig inordnas
under de tre kategorierna Arvet, Dagsljus,
Vardag. Där finns det första temat, som
handlar om hemkänsla och samhörighet med
en släkt, själva urmotivet hos Silfverstolpe,
knutet till barndomsminnena från en svensk
herrgård. Arvet symboliseras av föräldrarnas
porträtt i ”Syskonkretsen” (en variation av
den gripande dikten Föräldrarna i
”Dags-ljus”):

De hade varit hemma allesamman,
en jul så vacker som i gammal tid
men kommo ej att riktigt talas vid
förrn sista kvälln, vid sista spiselflamman.
Det stora fönstret gnistrade av kyla,
och över deras gård sken månen klart.
De talte öppet om sin egenart.
De hade ingenting att skyla ...
Och så till sist, när brasan tagit slut,
de kommo fram till det, de alla ärvt,
till det, som livet kanske mästrat kärvt
men aldrig lyckats plåna ut.
De togo fram föräldrarnas porträtt

Där finns Dagsljus i ”Sommardag”:

Allt är så svenskt, att jag känner det hugga

underligt hårt i mitt bröst.

Blundar jag, hör jag hur björkarna svalla,

anar hur solglimt och skugga

jaga varann i mitt hår.

Snart ligga lemmarna kalla.

Tack för jag lever i år!

På temat Vardag — ”svensk vardag”, som
Bööks och Österlings, Selanders och
Silfverstolpes generationer haft på sina program —
spela i ”Sockenfärd” några strofer som få
Karlfeldtsk klang:

Min fattiga hembygd, i långa
befriande andetag
jag dricker som blomsterånga
din doftlösa vinterdag!

Allt detta skall stanna

och bli till en moderlig tröst,

som stryker sin hand mot min panna

och smyger sig in mot mitt bröst.

Men denna vardagsromantik spelar
knappast längre någon roll för diktaren, och i
dagsljusets närhet faller slagskuggan:

40

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sat Dec 9 15:54:07 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/blm/1932/0768.html

		Bonniers litterära magasin / Årgång I. 1932 / 40 (1932-1999) Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|