Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 10. December 1932 - Recensioner - Stellan Arvidson: En utvecklingsroman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
modern, som bildar irritationselementet i
hennes liv. Ett ögonblick tycks hon nå fram
till gemenskap med modern — natten då hon
hindrar denna att begå självmord. Men snart
får hon stå tillbaka för den yngre systern,
Ann-Marie, och måste på andra vägar söka
utlopp för sitt kärleksbehov. Modern är
nev-rastenisk och hennes olycka kastar sin djupa
skugga över Elsas barndom. Hon blir
inbunden och människoskygg, och hennes klenhet
och känslan av att vara ful (glasögonen!)
tvingar henne att dra sig inom sitt skal. Men
det finns också motverkande faktorer:
läsningen, skolan, lekarna och först och främst
Emma Karlsson, det trygga och sunda
hembiträdet, som alltmer träder i moderns ställe
både som husmor och som den lillas
förtrogna. Så kommer katastrofen: den lilla
Ann-Maries död och moderns sammanbrott. Elsa
skickas till ett barnhem, vars ruskighet för
ali framtid lämnar ett skräckkomplex hos
henne. Det är den trogna Emma som befriar
henne, och den definitiva räddningen
kommer sedan genom moderns tillfrisknande och
giftermål med disponent Juncker. Elsa
kommer nu in i en lyckligare omgivning i det
lilla småländska industrisamhället, där
styvfadern är allenahärskande. Hon utvecklar sig
till en sund och frisk flicka med vaken blick
för livets väsentligheter och med kritisk
inställning mot den nya överklassmiljön. Full
av vanskligheter är tillvaron fortfarande.
Elsa är nu i brytningsåren, och hennes
utveckling från flicka till kvinna tecknas med
diskreta medel. Elsas uppvaknande sker inte
alldeles utan att livet visar sitt brutala
ansikte. Den scen, då hon får en inblick i
moderns äktenskapliga samliv med den man,
som trängt undan Elsas egen far, etsar sig
in i läsarens likaväl som i Elsas unga sinne.
Det stora oroselementet är emellertid fadern
själv. Då han oväntat återkommer, ryckes den
ännu en smula överspända och mycket
brådmogna flickan ut ur idyllen, hon bryter med
sin mor och styvfar för att ägna sig åt vad
hon tror vara sitt livskall: att återupprätta
den i själviskhet, feghet och indolens
ned-sjunkne fadern. Offret av framtid och lycka
bringar henne kval och konflikter, hennes
sundhet uppreser sig mot att hon skall
bortkastas för en föregående generations skull,
men hon fullföljer tappert sin uppgift, och
då hon till slut lyckas, har hon tillkämpat
sig rätten att som en instängd fjäril begagna
sig av det omsider öppnade fönstret och
flyga ut i livet.
Elsas utveckling är tecknad med
psykologisk djupanalys, följdriktighet, fyllighet och
skärpa. Men hon är inte den enda fängslande
personen i boken. Vid sidan av henne står
modern, den tidigt desillusionerade, som
kastas för vindarna och endast med svårighet
håller sig uppe genom att rationalisera sina
motiv i den ädlaste riktning. Nästan skakande
är skildringen av hur hon, den apatiska, vid
den forne makens återuppdykande lidelsefullt
kastar sig i armarna på sin man och
beskyddare, Elsas styvfar, och inleder ett nytt
erotiskt samliv med honom. Mannen, disponent
Juncker, är den tredje levande person, som
vi kommer in på livet. Han är en jovialisk
dansk affärsman utan något subtilare
själsliv och utan konflikter men innerst inne
döljande den kärlek han hyser till det samhälle,
han varit med om att skapa inne i den
småländska storskogen. Elsas egen far är
däremot schablonmässigare tecknad, och vi har
svårt att få något grepp om honom. I det
rika persongalleriet omkring dessa fyra finns
till slut många trovärdiga karaktärer: Emma
Karlsson och hennes man frälsningsofficern,
den sjuke Herman, kusken och kraftkarlen
Stolt, den lättsinniga godhjärtade
borgmästarinnan, Elsas kontrast och väninna den
självuppoffrande Kaja, lantliga snobbar,
trång-bröstade småstadsfruar och de engelska
affärsmännen, representanter för exotisk romantik
men också för en ny och brutalare tid.
Livets hårda grepp om en ung flickas själ,
en generations uppror mot en annan, och ett
samhälle, vars sociala struktur och andliga
liv är under ombildning — dessa element är
i denna stort anlagda roman sammanvuxna
till en organisk enhet. Romanen har sin
förtjänst i ärlig personanalys och social
djup-lodning, men till detta kommer en
konstnärlig komposition, som ställer den i samband
med den gamla familjeromanens bästa
traditioner. Härav framgår, att de båda
volymerna utgör en högst underhållande läsning,
samtidigt som de ger oss en ung flickas liv
och omkring henne en hel tidsepok i levande
belysning. Stellan Arvidson
46
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
