Bonniers litterära magasin / Årgång II. 1933 / 73 (1932-1999) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1. Januari 1933 - Om vi finge välja

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Oxford, som skulle bli världsberömd för de sagor och
barnkammarvisor han under pseudonymen Lewis
Carroll utgav. Mästerverken i denna pseudonyma
produktion äro böckerna om Alice, ”Alice in
Wonderland” och ”Alice through the Looking-glass”. Den
förstnämnda är väl utan tvekan jämte Robinson
Crusoe och Peter Pan den anglosaxiska
ungdomslitteraturens mest älskade skapelser. Att här i en
petitnotis utbreda sig över dess charm är ogörligt.
”Alice” tillhör de böcker om vilka beundrarna vilja
sitta en hel kväll och berätta som man gör om
skolårens och exercisens upplevelser. Den är verkligen ett
Underland med obegränsade möjligheter för fantasien
och reflexionen, och likt alla verkligt stora litterära
verk är den undantagen från förgängelsens lag. Det
mesta av viktoriansk litteratur ligger nu höljt av
glömskans damm men Alice är lika rosigt ung nu som den
dag hon första gången rymde i väg på sin sällsamma
vandring i det underjordiska riket. Och det är en
underlig ödets ironi att det bland viktorianernas
många förträffliga och hedervärda egenskaper just
skall vara deras nonsense, denna meningslöst
meningsfulla, genialt idiotiska humor, som stått sig bäst
mot smakens förskjutningar. C. L. Dodgsons lärda
avhandlingar om Euklides äro i dag ohjälpligt
lagda åt sidan, men de egensinniga arabesker, som
Lewis Carroll ritade i marginalerna vårdas nu som
oskattbara dokument. Fallet, både i sin epokomspännande
och sin individuella utformning, inbjuder
onekligen till djupsinniga reflexioner. Och det finaste
med ”Alice in Wonderland” är just detta att
samtidigt som den ger vår tanke en underbar lovdag
från pliktuppfyllelsens tunga värv, samtidigt som
den frigör den barnsliga skrattlusten och häpenheten
hos oss, låter den oss sitta som visa filosofer och
betrakta hela universum i ett behändigt mikrokosmos.
Man blott beklagar att Carrolls genuina och
oefterhärmligt vitsiga engelska aldrig skall kunna förvandlas
till svenska. Nu gå svenska barn miste om den
vackraste sagan men ha i gengäld en upplevelse
kvar till mognare år, om de lärt sig engelska. ”Alice
in Wonderland” kan nämligen läsas av alla åldrar.
Men man bör se till att man får fatt på en upplaga
med Tenniels teckningar.

ALICE sådan John Tenniel såg henne.

A Man’s Life av Jack Lawson. M. P. Hodder
and Stoughton. London 1932. 5 s.

Denna bok är skriven av en man, som började sitt
liv som gruvarbetare. Och eftersom han var skötsam
och duglig och intelligent och en karaktär, så
gick det honom väl i händer. Han fann sig en dag
vara icke blott medlem av underhuset utan också av
regeringen. Men det märkliga med denna man är,
att då han nu skildrat sitt liv i en icke endast
fängslande och underhållande utan även betagande och
charmfull bok, en bok, som faktiskt i vissa
hänseenden förtjänar epitetet stor, så är det icke om sina
erfarenheter som M. P. och som regeringsmedlem
han berättat, utan om sina upplevelser som
gruvarbetare. Lawson har skildrat gruvornas värld. Och
därvid har han icke dröjt vid de mörka sidorna,
vid nöden och fattigdomen och den andliga
beträngdheten, hur väl han än av egen erfarenhet känner
dem. Han har tvärtom skildrat de rikedomar, som
denna värld rymmer. Han har icke velat tala om
hur svårt det varit för honom att slå sig fram utan
tvärtom hur detta underlättats för honom genom
att han tillhört det släkte, från vilket han utgått.
I hela sitt liv har han kämpat för en sak: höjandet
av detta släktes anseende, framtvingandet av ett
erkännande av det manuella arbetets likvärdighet med
det intellektuella. Så fattade och fattar han målet
för den demokratiska rörelsen under de senare
decennierna. Hans uppfattning är mycket stolt och förnäm.
Hans bok bär själsadelns prägel. Den engelska
arbetarrörelsen har genomgått en utveckling, som
i väsentliga stycken avviker från det sätt, varpå
arbetarrörelserna i andra länder gestaltat sig. Den
psykologiska förklaringsgrunden till detta finner
man i Lawson’s bok.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>