Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2. Februari 1933 - Recensioner - Gösta Attorps: Bjørnstjerne Bjørnson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
folkets man, och om han nu också brukade
bära en vit väst, så var denna ganska fläckig
—— detta i motsats till Ibsen, vilken alltid,
som den aristokrat han var, uppträdde i
otadlig svart redingote. Bjørnson, som hörde till
skräddarnas mera besvärliga kunder och var
ytterst svag för prydliga kläder, råkade i
sådant uppror att han gav sig till att svara
offentligt ”og forfekte sin vests ufeilbarhet”.
I boken finns också en episod från
sedlighetsfejden mellan Bjørnson och Brandes, då
”Brandes blandt annet skrev at Bjørnson gikk
med hvitt slips (hvad han dengang virkelig
gjorde), men at det ikke var helt rent. Jeg
tviler ikke et øieblikk på, at han skrev det
bare for å ærgre far. Hvad han også grundig
opnådde.”
Bjørnson var en hövding i kampen för
den norska friheten; han var också Norges
värste despot. Det är kanske inte så mycket
att förebrå honom för: dels visste han själv
inte om det, dels var han född till det. Bjørn
Bjørnson berättar om brytningen mellan
fadern och Lie. (Det var egentligen
Thomasine Lie som ställde till med det hela —— en
man kan som bekant med bibehållet
sinneslugn finna sig i att bli sedd över axeln, men
hans hustru kan inte för ett ögonblick
tolerera någon ringaktning mot sin make.) Det
är inte det ringaste svårt att begripa fru Lie.
Däremot är det underligt att inte Bjørnson
förstod henne. Men han förstod nu inte att
han kunde ha orätt. Någon gång händer det
att hans son inte heller förstår det. Kinck
hade skrivit en artikel om d’Annunzio, som
Bjørnson ansåg inte vara tillräckligt
berömmande. Han skrev då själv en artikel och
skildrade d’Annunzio som denne enligt hans
uppfattning borde skildras. Kinck svarade
med en liten notis, som Bjørn Bjørnson
betecknar som stillsam och infam. Därefter
följa ett par rader om den outsägliga smärta
som notisen i fråga vållade Bjørnson. Och
sedan heter det till sist: ”Det varte længe for
han orket å snakke om det, selv til mor”.
Hajar man inte till en smula, när man
kommer till ordet orket? Bjørnson hörde ju
inte annars till de klena i landet; han
brukade ha rätt goda krafter, inte minst när
det gällde att tvåla till en misshaglig.
Tydligen var det ett högmålsbrott av Kinck att
han inte stillatigande accepterade Bjørnsons
bättre vetande om denne d’Annunzio, som väl
ganska få människor —— italienare
undantagna —— numera hysa någon respekt för. Så
mycket är i varje fall säkert att Bjørnstjerne
Björnson inte är fullt lyckad i martyrens
roll.
Men för var gång som man hunnit bli
uppriktigt arg på Bjørnson, kommer det
alltid ett ögonblick, då man frågar sig, om
det inte i alla fall är småaktigt att liksom
sitta och fylla i en anmärkningsbok. Han
hade öppnare sinne och bredare bröst än
någon annan i Norden. Han var full av
hetsighet och fri från svek. Han gav, utan
att räkna, av sin tid, av sina krafter, av sitt
hjärtas friska värme —— i jämförelse med
honom äro vi alla snåla. Han kysste med
varm själ och slog ihjäl med en som var
oregerlig som fjällvattnet och hård som
graniten: det var trevligt för de kyssta och
stod svårligen att ändra för de till
ihjälslagning utsedda. Man fick ta honom som han
var, och så får man alltjämt göra. Norge
hade varit fattigare utan honom, Sverige
likaså. När man läser om honom, kan man
känna hans närvaro så starkt, som hörde han
alltjämt till de levande. Det gör han ju
också: han går fram genom egna böcker och
andras memoarer; och han är rak i ryggen
och yvig i manen, och hans röst är full av
norsk sommar. Han är för alltid skriven i
ett land där luften blånar och träden lövas:
den dag då han dog gick Karons färja en
tur i tomfrakt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
