Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 5. Maj 1933 - Recensioner - S. S—e: Danskt och norskt - S. B.: Falska trubadurer - Om vi finge välja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Falska trubadurer
Olof Enkell — Åke Claesson: Falska
trubadurer. Söderström & Co., Helsingfors.
100 mk.
Litteraturkritikern och författaren Olof
Enkell och skådespelaren vid Svenska Teatern
Åke Claesson ha tillsammans gjort en
sommarvandring över Pyrenéerna, en ganska
strapatsrik resa över Andorra till spanska
medelhavskusten, och tillsammans gjort en
bok om resan, en av det sista årets allra
bästa och mest sympatiska reseböcker.
Vad som genast från början stämmer
läsaren sympatiskt är författarnas lugna och
anspråkslösa sätt att ta på uppgiften. Här
finns inget flåsande patos, inget försök att
göra upplevelserna mer pittoreskt glansfulla
Leck Fischer: Ett barn från gatan.
Roman. Gula serien. Bonniers. 4: 50.
Mot den idylliska och traditionsbundna
andan i dansk litteratur av i dag skär Leck
Fischers författarskap av på ett mycket
tilltalande sätt. Hans analys av ett förtvivlat
litet proletäröde i den nu till svenska
översatta romanen är en frän och brutal
samhällskritik, som icke kan undgå att göra verkan.
Med mycken kraft och koncentration har
författaren hållit fast linjen, och trots bristen på
teoretiska kommentarer och känsloutgjutelser
speglar den nyktert berättade boken ändå
mycket tydligt ett sårigt sinne och ett
sammanbitet hat. Allmänhetens smak behöver
länge bearbetas av skildringar av dénna art,
om de förljugna idyllerna äntligen skola
kunna drivas undan. Det är stämningar
besläktade och parallella med denna boks, som
bilda gromånen för de senaste händelserna
i Tyskland, och det är ett gott tecken, att
litteraturen icke längre är för fin att ta upp
dessa centrala frågor och förhållanden —
inga andra intressera oss i tider som dessa,
och det är oss alldeles likgiltigt, vad den
akademiska kritiken kan ha att säga om
"stil" och "komposition" och andra
riksviktiga ting i böcker, som spegla tidens
djupaste ångest. Leck Fischer är en värdefull
bekantskap att göra även för svensk publik.
S. S—e
0 M V I
FINGE VÄLJA
A Day Off av Storm Jameson. Ivor
Nicholson & Watson. London 1932. 7 s. 6 d.
Med beundransvärd konst ger oss miss Jameson
1 denna lilla bok porträttet av en kvinna genom
att skildra en dag i hennes liv från det hon mot-
eller strapatserna allvarligare än i
verkligheten. En saklig och smått självironisk ton
är genomgående för skildringen.
Enkell har som sig bör åtagit sig
lejonparten av det litterära arbetet. Claesson
har, utom med spridda dagboksanteckningar,
bidragit med tre kapitel om de äventyr han,
skild från Enkell, upplevde som
"Schwarz-fahrer" i sällskap med yrkesluffaren Thomas
Held. Han har skådespelarens vakna blick
för det pittoreska och karakteristiska, han
har ungdomens hunger efter nya miljöer och
upplevelser parad med en mogen mans
förmåga av besinning och sovring. Han berättar
rappt och friskt och rakt på sak.
Enkell presenterar sig själv som "en 32-årig
journalist som svärmar för blommor". Hans
nordiskt romantiska läggning balanseras på
ett utmärkt sätt av tidningsmannens
nödtvungna saklighet. Han är lågmält och ärlig.
Hans naturförtjusning är intensiv men
försynt. Hans humor är stillsam och
verkningsfull. Hans stil är mjuk, spänstig, musikalisk.
Han är en naturförälskad humanist på
vandring, sällsynt behaglig att följa. Hans
skildringskonst står boken igenom mänskligt och
litterärt på ett högt plan, antingen det rör
sig om de människor han möter eller de
landskap som ge karaktär åt deras liv. Till
det bästa höra de ärliga och självhumoristiska
reflexioner han ideligen gör om resandet som
levnadssätt och levnadskonst.
Från Finland har förut kommit en av
den svenska litteraturens klassiska
reseskildringar: Gustaf Mattssons "En herre for till
Zansibar". "Falska trubadurer" står den
knappast i något avseende efter — det är
en frisk, kultiverad, allvarlig och verkligt
rolig bok. S. B.
78
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
