Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 6. Juni-augusti 1933 - Recensioner - Curt Berg: En fransman om Wagner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
recensioner
sam för att hon sållat en smula vid
överflyttningen till svenska; åtskilliga strykningar och
förenklingar ha gjorts i syfte att underlätta
studiet för den svenska publiken. En
fransmans utläggning av musikaliska ting är ofta
minst lika översvinnlig som en tysks, fast på
ett annat sätt, och även sådana fraser som
på hans språk.kunna klinga utsökt och vara
fullt acceptabla ur logisk synpunkt bli lätt
för preciösa på vårt tungomål.
Om man inte fäster alltför stor vikt vid
meningar i ovannämnda stil, måste man
emellertid säga att boken tillhör den
välskrivna kategori som i början av artikeln
påstods äga så få representanter på musikens
område. Den är gjord med sann
berättar-glädje och den suckar aldrig under tyngden
av det väldiga materialet. Somliga kapitel,
exempelvis det om första Parisvistelsen,
bäras av en visuell fantasi som verkligen
förmår levandegöra mannen och hans miljö;
ointressant är knappast en enda sida även
om det förtäljes gamla välbekanta fakta.
Pourtalès har för övrigt den förtjänsten att
han talar rentut om dessa fakta, särskilt när
det gäller Wagners förhållande till
kvinnorna, ett högst lärorikt kapitel för den som
verkligen vill förstå något av mästarens psyke
och inte låter pryderiet binda för ögonen på
sig. Så i fråga om Mathilde Wesendonk vilken
som bekant utgjorde en av de inspirerande
faktorerna när Wagner skrev "Tristan och
Isoide". Hade de ett förhållande med
varandra, eller låg Wagner endast som en
trånsjuk yngling vid hennes fötter och suckade
fram sina rim? Se där ett problem som det
grubblats på i många år! Naturligtvis hade
de ett förhållande, det kan man begripa utan
att ens ha tagit del av de försök att beskära
och smussla undan obehagliga
korrespondenser som förklarligt nog senare gjordes av
kretsen kring Wagner. Det är ingenting
märkvärdigt med den saken, och det är framför
allt fullständigt onödigt att krumbukta kring
historien. Den är ytterst enkel, ja, banal och
rentav vulgär i de moment där Minna
Wagner blandar sig i, stjäl brev och ställer till
skandal — men den skänkte världen ett
mästerverk, som hänfört hundratusentals
människor, och detta förefaller åtminstone så här
många år efteråt viktigare än iakttagandet av
decorum i en liten konstnärskrets i Zurich på
1850-talet.
Pourtalès röjer en välbehövlig
frispråkighet även när det gäller andra sidor hos
Wagner; det egendomliga vampyrdraget i hans
natur får sålunda en rätt god belysning.
Ibland tar det sig ju komiska uttryck, t. ex.
när Wagner attackerar den alltid lika
tjänstvillige Liszt med de mest naiva fordringar,
framförda på ett sätt som om han i själva
verket gjorde Liszt en tjänst. "Hör du Franz!
Jag har fått en storartad idé! Du måste
skaffa mig en Erardflygel!" skriver han en
dag från Zürich. "Käre vän! Nyss läste jag
en passage i partituret till min Lohengrin . . .
Jag lägger dig en enträgen bön på hjärtat:
uppför min Lohengrin! Du är den ende jag
skulle vilja anförtro att kreera denna opera,
men åt dig överlämnar jag den utan skymten
av tvekan eller oro, med fullaste förtroende",
heter det en annan gång när han behöver
hjälp . . . Ibland ter sig denna läggning hos
honom mera osympatisk; så när han
avsänder de mest krypande brev till Meyerbeer
för att få hans assistens och senare, när
adressaten gjort vad han blivit ombedd och
mer till, anfaller honom med de mest
fruktansvärda tillmälen. Pourtalès döljer som
sagt inte sådant, och därigenom får hans bild
av Wagner en sanning som är
eftersträvansvärd och ganska ovanlig i litteraturen. Man
skall bara inte tro att han går till verket i
den avsikt som åtskilliga författare haft: att
avslöja mannen, att visa att han var en lika
68
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
