Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:r 7. September 1933
- Fredrik Böök: Den kristne äventyraren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
FREDRIK BÖÖK
DEN KRISTNE ÄVENTYRAREN
H. E. Wortham: Gordon. An intimate portrait.
London 1933. George G. Harrap & Co. Ltd. 342
sid. 12 s. 6 d.
Hundra år ha förflutit sedan Charles
Gordon föddes. Hans rykte är stort: på Trafalgar
Square i London möter man hans staty, som
visar honom i en åtbörd av grubblande
eftertanke, till fots, men med sporrar och
kragstövlar. Han är den avsuttne ryttaren, den
filosofiske soldaten, äventyraren med ett
själsliv. När han år 1879, på återväg från
sin höga post som generalguvernör över
Sudan, besökte Massaua vid Röda havet och
där sammanträffade med de svenskan
missionärerna, fördjupade han sig i meningsutbyten
om arvsynden och återlösningen — det fanns
ingenting, som var angelägnare för denne
segerrike fältherre än själens frälsning från
det jordiska livets synd och fördärv. I
Kartum, där han den 26 januari 1885
genomborrades av en arabisk dervischs spjut, är en
praktfull ryttarstaty rest till hans minne. Den
visar honom icke till häst, utan tronande på
ryggen av en rikt munderad kamel och med
fez på huvudet. Det halvt exotiska i figuren
är med rätta framhävt, ty sina militära
triumfer firade Gordon i Asien och Afrika,
vid stranden av Blå Nilen eller på de
kinesiska risslätterna. Europa var honom för
trångt, han sökte äventyret i fjärran länder.
En bland hans närmaste vänner var den store
kinesiske statsmannen Li Hung-chang, som
för honom hyste en broderlig tillgivenhet och
uppriktigt sörjde vid hans död. När Li
Hung-chang vid boxarupproret 1900 ställde sig
upp som försvarare av de hotade européerna,
så berodde detta säkerligen till icke ringa
del på minnet av Charles Gordon; ty den
mäktige kinesen hade länge hyst lika låga
tankar om de vita männen som boxarna och
hatat dem lika vilt, och det var blott den
intima bekantskapen med Gordon i början
på 1860-talet, som övertygade honom om att
likväl icke alla européer voro hycklare och
brutala lycksökare.
En man, som förmådde göra ett så djupt
och varaktigt intryck på en oändligt vis och
oändligt skeptisk kines, kan icke ha undgått
att fascinera både samtid och eftervärld, och
Gordons dramatiska död, som höll England
och hela världen i andlös spänning, skänkte
honom till slut en martyr- och helgongloria
av bländande, ja överjordisk glans. Ur många
olika synpunkter inbjöd han till idealisering.
Han kunde framställas som mönsterbilden av
den kristne hjälten, stupad i kampen mot
grymma hedningar och samvetslösa
slavhandlare, efter att hela sitt liv ha värnat de svaga
och betryckta. Han kunde lovsjungas som den
osjälviske patrioten, som gav sitt liv för att
öka Englands storhet och makt, och den
brittiska imperialismen hämtade inspiration
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:54:37 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/blm/1933/0520.html
