Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 7. September 1933 - Fredrik Böök: Den kristne äventyraren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
minst bekymmer. Guldet hade alls ingen
makt över hans själ. Li Hung-chang blev
häpen, när han upptäckte, att denne engelske
officer icke ville ha ett öres betalning för
att överta befälet över den kinesiska armén.
Hans första reflexion var, att Gordons tjänster
måste vara alldeles värdelösa för hans egen
regering, eftersom de erbjödos för ingenting;
men efter hand lärde Li Hung-chang, att
Gordon verkligen var helt annorlunda än
genomsnittsmänniskorna. Det första Gordon
gjorde, när han tillträdde ett högt ämbete,
var att skära ner lönen till en bråkdel, och
av den summa han behöll, gav han alltid det
mesta till de fattiga. När han i januari 1884
skickades på sin sista expedition till Egypten,
upptäckte i sista minuten ministrarna vid
Charing Cross-stationen, att han icke ägde
mer än ett par shilling, och lord Wolseley
räckte honom i avskedets ögonblick sin klocka
och sina kontanter, medan lord Granville
köpte hans biljett och hertigen av Cambridge
öppnade kupédörren för honom.
Även kyskhetslöftet beredde honom inga
svårigheter. Det fanns aldrig någon kvinna
i hans liv, om man undantar den fromma
och stränga systern Augusta och hans fromma
väninna mrs Freese. Även om man fattar
kyskhetens dygd i vidare bemärkelse som
avhållsamhet från alla former av sinnliga
njutningar, så ägde Gordon den i ovanligt
hög grad. Han var icke absolutist, och han
rökte mycket, det är allt vad som kan sägas
om honom. En gång gjorde han ett försök
att befria sig från tobaken, men kom efter
fjorton dagar tillbaka blek och nedslagen —
besegrad. I alla andra avseenden var han
motsatsen till en epikuré. Hans härdighet och
hans anspråkslöshet erinra en svensk om
Karl XII.
Lydnadsplikten hade han däremot mycket
svårare att fylla. Att lyda, att underordna sig
är att avstå från makten, äran, den egna
storheten, den personliga individualiteten; och
för Gordon föll det sig icke lätt, hur redligt
han än ansträngde sig. Det engelska
krigsdepartementet, hans militära överordnade
ansågo honom vara en självrådig officer,
benägen för insubordinationer, och Gladstone
menade, att han i Kartum gick sina egna
vägar och ville tvinga regeringen att följa
sig. I dagböckerna ser man, att Gordon var
medveten om maktlystnadens och
äregirighetens frestelser, att han stundom dukade
under för dem. Men även om han icke
motsvarade sina egna stränga krav, så måste man
säga, att han lyckades bättre i kampen mot
ärelystnaden än de flesta dödliga. När han
besegrat de kinesiska rebellerna, skrev han
till sin moder och berättade om de höga
hedersbetygelser, varmed den kinesiska
regeringen överhopat honom — bland annat hade
han blivit fältmarskalk — men tillade, att
han icke ville ha någonting publicerat härom,
eftersom han menade, att hans krigsbedrifter
helst borde sjunka i glömska. Det var
säkerligen uppriktigt. När han i Gravesend
behövde pengar till ett välgörande ändamål,
tog han den stora kinesiska guldmedaljen,
skrapade ut inskriptionen och sålde den.
Orsaken till att han kom på så vänskaplig
fot med mrs Freese, hennes man och barn,
var att de icke hade någon aning om hans
ryktbarhet och behandlade honom som en
vanlig människa. Det var en ren händelse,
att samtalet en dag föll på Taepingupproret,
och då mr Freese frågade Gordon, om han
hade reda på kinesiska förhållanden,
nödgades han påpeka, att det var han som kuvat
upproret.
Allt detta hindrade icke, att Gordon måste
ta vara på sin makt, då han utövade ett
militärt befäl, och att han måste utnyttja även
sin ryktbarhet, sina triumfer, då det gällde
att nå politiska syften och lösa praktiska
problem. Fastän han avskydde blodsutgjutelse,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
