Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 8. Oktober 1933 - Rütger Essén: Den västerländska storstaden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rutger essén
när skrovet skakas av en torpeds dova
detonation eller ett isbergs gnisslande
undervattens-skåra. Men ännu så länge tror han ej på
katastrofmöjligheten. Och detta är en
förutsättning för den moderna storstadens liv.
■k
Den yttre våldsrisken, kriget, har mycket
litet att göra med de moderna västerländska
storstädernas struktur eller topografi. Ännu så
länge åtminstone. Men Europas äldre städer,
icke minst dess storstäder, voro i högsta grad
präglade både av krigets krav och det till
stor del av kriget betingade styrelsesättets
natur. I dessa städers fysionomi kan historia
av kännaren avläsas som årstidernas
växlingar i en trädstam och geologiska processer
i ett landskap.
Den moderna världsmetropolen, vars första
uppkomst kan sägas sammanfalla med
gasbelysningens och de nya kloaksystemens för
åttio à nittio år sedan, är visserligen en helt
ny tillvarelseform. Den växer fritt genom
självutvidgning, underkuvar landskapet och
har intet med historia att göra. Den är en
främmande, artskild vegetation på den gröna,
bondeodlade jorden — kanske ur jordens
egen synpunkt — om en ur mänsklig
synpunkt så halsbrytande konstruktion kan göras
— en sjukdom. Men understundom växa
dessa världsstäder på gammal, historisk
grund. Den nya stadsvegetationen ligger då
ej sällan oförmedlat över den gamla.
Av Europas världsstäder har ingen än i
dag en mera historisk prägel än Paris.
Medeltiden lever i la Cité, Palais de Justice, Notre
Dame, Chåtelet och Cluny. Det segrande
kungadömet och den första europeiska
nationalstaten stå ännu fasta kring Louvrens östra
fyrkant, Pont Neuf och Tuilerierna.
Världstanken i revolutionen och den napoleonska
imperialismen stå tecknade i Rue de Rivoli,
i det inre bulevardsystemet och framför allt
i den mäktiga stadsaxeln Place Concorde—
Champs Elysées—Place de 1’Étoile.
Triumfbågen är marseljäsen med dess
världspatriotism och Eiffeltornets spira är
adertonhundra-talsradikalismens rationalistiska optimism.
Men den cirkelrunda befästningsgördeln, som
världsstaden först under sista decenniet börjat
rasera, och de stjärnliknande forten, som
strötts ut som en gördel, vittna om kriget och
försvarskampen som en lika påtaglig realitet
i de moderna generationernas liv som för
medeltidsborgaren. Det centraliserade franska
vägnätet, det äldsta i Europa, orienterat
koncentriskt mot Paris, är den första moderna
och effektiva statsorganisationen i topografisk
upplaga. Och i väster ligger Versailles, lika
utmanande mot ali bred folklighet som
Keops-pyramiden, lika monumentalt som den
in-tegrala och absoluta monarki det en gång
höljde, lika meningslöst i en demokratisk
republik som meningsfyllt i det traditionsland
som Frankrike trots allt har förblivit.
Wien är kejserligare än Paris någonsin
varit. Men de båda städerna ha ett
ofrånkomligt släkttycke. Även Wien är ett monument
över en världsmonarki. Men i motsats till
Paris har staden vid Donau aldrig kommit
över detta skede. Habsburg vilar ännu som
ett öde över den fattiga republikens grått
proletariserade huvudstad. Hofburg är och
blir dess centrum. De många tomma
gardeskasernerna göra ett intryck av konkurs och
exekutivauktion. Staden har mist en del av
sin själ, och dess folk äro pensionärer,
pauvres honteux och proletärer. Dess grönska,
sol och vårglädje äro rosor i ett sprucket krus.
Berlin hann aldrig bli riktigt varken
kungligt eller kejserligt. Den gamla preussiska
monarkien lever i Potsdam, den eleganta och
sobra upplysta despotismen i Sans Souci och
den pompösa wilhelminska tiden i Neues
Palais. Men i Berlin dominera icke varken
kejsarslott eller riksdagshus som Louvren
40
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
