Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 8. Oktober 1933 - Ansgar Roth: Fysik och metafysik - Recensioner - Hjalmar Gullberg: Vers
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
recensioner
på! "Der Mensch kann was er will; er kann
aber nicht wollen was er will"
(Schopenhauers
En motsägelse mellan frihet och
determinism skulle endast kunna inträda i det fall,
att en människa vore i stånd att fullständigt
genomskåda sig själv. Ty då kunde hon
förutse sin egen viljeakt, och viljan vore då
icke längre fri. Men denna möjlighet är
utesluten redan av rent logisk grund. Subjekt
och objekt kunna icke vara identiska i en
dylik akt. Det är lika omöjligt som att lyfta
sig själv i håret eller springa ifrån sin egen
skugga.
Vers
C. E. Englund: Dimma. Bonniers. 3: 50.
Sven Kjersén: På marken. Vers.
Bonniers. 2: 25.
Nils Bolander: Under öppnad himmel.
Svenska Kyrkans Diakonistyrelses
Bokförlag. 1:50.
Om C. E. Englunds "Dimma",
höstsäsongens första diktbok, är vers eller inte
vers, eller rättare var den är vers och var
den inte är det, är en fråga som kan
diskuteras. Om hans häromåret med rätta beaktade
debutbok "Trasiga sagor" var prosa eller inte
prosa, hör också till de frågor som inte kan
besvaras med ett ja, ja eller nej, nej. Höjt
över diskussionen är däremot det faktum, att
båda böckerna innehåller dikt av rang.
På den yngre svenska poesiens himmel
framstår inte C. E. Englunds diktning som
någon slags ny stjärnbild, lätt att få syn på
och få grepp om. Den liknar mer en
nebulösa. Den är töcknig till strukturen och utan
fasta gränser. C. E. Englunds värld är en
dimvärld, där inga självklara sanningar
strålar som fixstjärnor. Diktaren hör i
dimman de döende kulturernas sus
("Skymning"), han misstror möjligheten av någon
slags arbetsglädje i de moderna fabrikerna
("Visa i moll", "Gammal nyhet") och han
lever i en tid, då de vedertagna sanningarna
mistat sin giltighet och rullar som stenar
nedför berget ("Sanningar"). Han tycks inte
mena att världen ständigt utvecklar sig till
något bättre, han har ingen segerviss
framtidstro. Han är ofta frän och bitter, men fylld
av djupt medlidande inför de hjälplösa och
missförstådda — barn och gamla, tiggare och
poeter. För egen del förstår han att med fina
sinnen hämta läkekraft från naturen och kan
konsten att tolka dess stämningar vid
skiftande tider av året och dygnet, men helst i
skymningen.
Det mesta, och bästa, i samlingen kan
rubriceras som naturlyrik. Författarens
stilmedel är liknelsen. Naturens liv
åskådliggöres genom jämförelser, hämtade ur
människans: Vinden stoppar sin slev i träskets
gryta. Vinden knypplpr en spets åt strandens
gröna duk. Molnen sållar vitt muslin kring
svarta vattnet. Aftonmörkret lägger sin ludna
näve kring solen. Dimman böjer sig ner och
torkar bort vindens veckiga leende. —
Bildspråket är ofta modernt accentuerat:
Nattvinden spelar i sävens demonstrationståg.
Nattens strykjärn kommer till vattnets duk
som vinden rynkat. De snötäckta grenarna
i skogen pekar nedåt som
konfirmationskortens änglavingar. — Den fara som detta
bildspråk ingalunda alltid undgår, är att det
lätt urartar till preciositet. Detsamma gäller
för övrigt ali modernistisk svensk poesi, som
vare sig den är amerikanskt, tyskt eller franskt
orienterad, i första hand bygger sina
verkningar på det överraskande bildspråket.
Versen i "Dimma" står ofta prosadikterna
i "Trasiga sagor" så nära i formellt avseende,
att det händer att den endast verkar vers
i rent typografiskt avseende. Exempelvis:
Jag drömde om universitetet och stirrade i
det förflutna. Urslemmet smetades fast vid
mina tankar och drog blicken bort från
människorna, drog den närmre mullen.
Vad för inre motivering har radindelningen?
Vad gör de tre med prepositioner slutande
raderna till verser? I en annan dikt läser
man som två fristående strofer följande:
63
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
