Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 10. December 1933 - Recensioner - Hjalmar Gullberg: Lyrisk revy
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
recensioner
Det växer inga trän i dina tankars värld;
jag halkar där, och foten finner inget fäste
i bruna feta gyttjejorden i din värld.
Och dina egna känslors fåglar saknar näste.
De flyger nog så högt och vackert till en början,
men sedan flaxar de och dimper ner i sörjan.
Men han säger:
Allt hos dig är mycket litet och förtjusande:
handen som försvinner, lekande i min,
örats snäcka där man anar blodets brusande;
ingen fot är liten, spänstigt fin som din.
Även tanken har — mattglänsande av slitenhet
fastän ej i dagligt bruk — sin lilla litenhet.
Det är ett stycke sinnrik självanalys. Den
fria poetiska uppfinningsförmågan har här
underordnat sig psykologiska ändamål och
blivit människoskildring. Thorsten Jonsson
torde få väsentliga ting att berätta, när
experimenterandets stadium, den första
utflykten är över och han verkligen vaknat
vid sin egen sida.
40
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
