Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 10. December 1933 - Recensioner - Bertil Malmberg: Kärlek i tjugonde seklet - Georg Svensson: De fyra marskalkstavarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
recensioner
flöde. "Andliga övningar" bar den absoluta
fläckfrihetens prägel. Den hade en
otadlighet, varmed svenska diktsamlingar icke bruka
skämma bort oss. "Kärlek i tjugonde seklet"
är ojämnare, icke sovrad med samma
ytterliga stränghet, men den innehåller dikter av
beundransvärd storhet. Jag tänker
exempelvis på "Heroisk afton" med sin
Herakles-vision:
Bland de förnäma var han ej i ropet,
grov i sitt skämt och bullersam vid stopet.
En mustig frälsare, bastant på foten,
gick här och ryckte ondskan upp med roten.
Den starke, som var hjälpsam mot de svaga,
förstod ej att hans liv var hjältesaga.
När han fullbordat sina grovarbeten,
tog fadern honom hem till evigheten.
Eller strofer sådana som dessa ur "Mannens
ögon":
Nedåtvända
är mannens ögon
mot ögon, som blända
i kärleksnatten
på lidelsens läger,
när sig själv han begraver
i henne han äger.
Uppåtvända
är mannens ögon
en gång, den enda,
vidöppet spända
för att brista,
innan de gömmas
i hans kista.
Det är tydligt, att Gullberg är på väg att
utflytta sina gränsmärken. Att ett och annat
kommit med, som kanske skulle ha vunnit
på att ytterligare klarna, det betyder föga
mot det faktum, att ett instrument, som redan
var en mästares, fått sitt register utvidgat och
fördjupat. Och kanske är det bristande
tålamod, som denna fängslande diktsamling här
och var förråder, ett vittnesbörd, även det,
om den nya ingivelsens påträngande styrka.
Det finns en dikt hos Gullberg, vars första
och sista strof lyder på följande sätt:
En fågel i drömmen
skänker hugsvalan
med nva drillar,
ny sångmetod.
Hämtad från annan
planet är skalan,
som ljuvt förvillar
mitt blod.
Sömngångaraktigt
i okänt rike
bland örter och vatten
med nakna knän
följer jag sången,
som utan like
försvinner i natten
hän.
Gullberg är en poet av hög medvetenhet.
Men detta hindrar ingalunda, att hans dikter
ofta verka, som vore de sjungna i ett
klär-voäjant drömtillstånd, som vore deras skala
hämtad "från annan planet". Det
utomordentliga är alltid sällsamt och främlingsaktigt.
Bertil Malmberg
De fyra
marskalksfavarna
Marika Stiernstedt: De fyra
marskalkstavarna. Bonniers 8: 50.
Den rikt förgrenade handlingen i Marika
Stiernstedts nya, stora roman har sin rot i
ett stycke mellansvensk landsbygd. Trakten
i allmänhet få vi ana oss till, ty
natur-och folklivsskildringar ligga icke för Marika
Stiernstedts röst. Hon intresserar sig för
individer. De människor hon behöver för den
här romanen bo dels på en liten herrgård:
den utfattiga officersfamiljen Pauwel, som
kämpar heroiskt för att leva något så när
ståndsmässigt, dels i kantorsbostället där
herr Obitz är en nolla, som författarinnan
knappt besvärar sig med att ge kött och blod,
medan däremot fru Obitz i hög grad får del
av dessa materier. Marika Stiernstedt har
sökt åstadkomma ett sannskyldigt Frans
Halsporträtt av den mustiga och lindrigt
smutsiga tattarskönheten, frågan är väl om hon
någonsin förr klatschat på så friskt med
penslarna. På herrgården finnas två barn,
Henrik och Jenny, vilka, eftersom inga andra
tänkbara jämnåriga finnas på orten, få ti
11-låtelse att leka med den beskedlige
kantorssonen Edvard. Deras lekar äro som sig bör
43
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
