Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmälda böcker - Seán O’Faoláin, A Nest of Simple Folk - John Masefield, The Bird of Dawning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM VI FINGE VÄLJA
hans motsatser stå brodern James, som närigt och
tåligt sliter ut sig för att friköpa de åkerlappar
han brukar, och svågern Johnny Hussey, en
ambitiös poliskonstapel, som icke tvekar att förråda
sin släkting för att vinna befordran. Dessa tre och
deras anhöriga äro gestaltade med ovanligt liv.
Naturskildringarna stå på samma höga nivå som i
den tidigare boken. Likväl är romanen icke
genomgående lika fängslande som novellsamlingen.
Ingressen lovar en stark dramatisk handling, som
emellertid upplöser sig i tillfälligt valda episoder,
som i och för sig äro mycket signifikativa och
mästerligt framställda men som icke stå i starkare
berättelsesammanhang med varandra. Detta i
förening med den svåra, av irlandismer uppblandade
engelskan och de talrika allusionerna på specifikt
irländska förhållanden gör ”A Nest of Simple Folk”
ganska svårläst åtminstone för en utländsk läsare.
The Bird of Dawning av John Masefield.
Heinemann 1933. 7 s. 6 d.
Englands poeta laureatus har själv en gång gått
för om masten och vet vad en båt och ett segel
är. Hans nya bok, en äventyrsroman av samma
kynne som ”Sard Harker” och ”Odtaa” handlar
om de noblaste segelfartyg som plöjt oceanerna,
nämligen de s. k. ”China clippers”, vilka förde
kinesiskt te hem till England. De voro skepp av
sällsynt skönhet och snabbhet och mellan dem
etablerades varje år en tävlan om vem som först
skulle anlända till London och erhålla ett pris på
100 £. I det fall varom Masefield här berättar blev
kapplöpningen mera händelserik och spännande än
vanligt. The ”Blackgauntlet” låg väl till, då den
någonstans i Atlanten rammades av en ångare, som
gick vidare i dimman efter kollisionen utan att ta
notis om det dödsskadade fartyget. Besättningen
måste brådstörtat gå i båtarna, av vilka den ena
med man och allt förolyckades när skeppet sjönk
medan den andra under befäl av styrmannen Cruiser
Trewsbury kom lyckligt i väg med 16 man och
obetydligt med dricksvatten och proviant. Större
delen av skildringen är ägnad åt dessa mäns färd i
öppen båt och deras desperata kamp mot ett
upprört hav, törst och umbäranden. Den unge
befälhavarens omsorger om navigeringen och sitt folk,
JOHN MASEFIELD
Teckning av G. Schreiber.
hans förmåga att hålla modet uppe på de lojala
bland dem och tygla de upproriska genom
järnhård diciplin och minutiös etikett är den stora
bedriften, ett monument över engelsk fåordig
pliktuppfyllelse. Att kverulanterna på ett undantag när
gjorts till utlänningar och den värste av dem till
tysk förtar tyvärr åtminstone för en utländsk läsare
något av den effekt Masefield åsyftat. Efter två
och ett halvt dygn, då förråden och krafterna
nästan äro uttömda råkar livbåten på ett annat
av klipperskeppen, ”The Bird of Dawning”, som
ligger mystiskt övergivet mitt ute till havs. Det lider
av en svår läcka, som de nödställda lyckas täta,
varefter de under Trewsburys befäl segla skeppet
hem till London och seger i kappseglingen. Den
sista etappen genom Kanalen, där två av de övriga
tävlingsdeltagarna dyka upp, är intensivt spännande,
och Masefield har här av de tre skeppen, som för
alla klutar i styv vind kappas om priset, målat en
ståtlig marin.
80
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
