Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl Ragnar Gierow: 1914 in memoriam - III. Epilogen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1914 IN MEM0R1AM
SYSTERN:
Brakande lyser åskan
längre och längre borta
mänskornas horisont.
Fullsatt den tysta droskan
vänder från sina korta
turer längs dödens front.
Dagen i ända under
anfall och kontra stötar
skiljer jag mina kunder
bort från en återstod.
Vagnshjulens höga lötar
dagen i ända
vända,
sköljda av blod.
Först komma de, som hämta
kravlande mänskokroppar.
Strupen, som än har skri,
gapet, som än kan flämta,
såret, som ännu droppar,
dem går jag lugnt förbi.
Likväl i dessas grannskap
mönstrar jag, fylld av vekhet,
mangrant mitt eget manskap
i reglementets skick.
Snabbt ser jag kindens blekhet,
snabbt inspekteras
deras
slocknade blick.
Strålkastarljus, som blossar,
stryk över stelnad fasa,
mjukt som en smekning stryk!
Här ligga mina gossar,
trasa vid mänskotrasa
i en gigantisk byk.
Nog ha de kvalts i låtsat
lugn bakom skyttevallen,
nog ha de stritt och trotsat
kulsprutans kalla ton.
11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
