Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Artur Lundkvist: Anteckningar om film
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARTUR LUNDKVIST
ANTECKNINGAR
OM FILM
”På sin tid var det intressant att iakttaga
andra konstarters inflytande på filmen; vad
som nu är av betydelse är filmens inflytande
på andra konstarter”, skriver den engelske
kritikern G. W. Stonier i en utmärkt essay om
”The Movie”. Som inledning till dessa
säsong-betonade anteckningar av en filmälskare och
biobesökare lämpar sig ett par punkter i hans
resonemang synnerligen väl. Han framhåller
vilket märkbart inflytande
fotograferingskon-stens framträdande hade på det förra
århundradets målare (impressionisternas
ögonblicksbilder från barer och gator, Degas’
balettflickor, kapplöpningsscenerna etc.). Men det
var inte mycket bevänt med fotograferingen
som konst betraktad; vilken god målare som
helst hade bara att kopiera ett fotografi och
hans version blev genast ett ojämförligt
framsteg. Men ingen målare eller annan konstnär
kan framställa något som det ringaste
påminner om en film! Dramatiker och
romanförfattare har försökt sig på fria
efterbild-ningar, men resultaten har blivit tämligen
ansträngda. Teatern kan inte konkurrera med
filmen på dess eget plan och det återstår
blott för dramatikerna att med större
samling återvända till sitt egentliga medium, det
talade ordet. Vad som inträffat är att filmen
usurperat teaterns ställning som handlingens
teater: lördagskvällarnas publik söker
melodrama på bio och inte på den lokala familj
e-teatern; Strindbergs ideala intima teater
existerar inte längre, men det finns en levande
cinéma. intime där man ständigt kan få se
utmärkta nya verk; det nutida sociala dramat
återfinner man endast i fjlmer som
”Kamratskap”, ”Jorden”, ”Generallinjen”.
Stonier uppehåller sig vidare vid filmens
inflytande på litteraturen och det allmänna
uppfattningssättet. Filmkonsten kan betecknas
som en impressionism härledande sig från
naturalistiska observationer: montaget
(sammanställning och arrangemang av filmbilder
i syfte att ernå en visuell och rytmisk helhet)
är till exempel naturalistiskt om varje bild
betraktas för sig, men en sekvens av sådana
bilder är impressionistisk. Litteraturen har
oberoende av filmen nått fram till ett
jämförbart utvecklingsstadium i Joyces ”Ulysses”.
Inom filmen existerar ingen fixerad skala som
bestämmer tingens inbördes proportioner och
inget fastställt avstånd mellan kameran och
dess objekt eller mellan åskådaren och
gestalten på duken. Inom loppet av tio sekunder
kan man först få se en kvinnas ansikte så nära
att det upptar halva duken och sedan hennes
gestalt på långt avstånd. Denna elasticitet hos
proportions- och avståndsförhållanden skapar
60
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
