Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2. Februari 1936 - Walter Ljungquist: Godnattkyssen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GODNATT KYSSEN
kom då och då, och det hade en viss
benägenhet att vara tillsammans med orden skick och
fason och sätt och hade att göra med att man
förde sig väl och satt stilla om någon bjöd
på något samt att man inte tog för sig innan
man blev uppmanad till det. Men att det var
opassande att gråta när man absolut inte
kunde låta bli, det kunde Matts omöjligt
fatta. De vuxnas värld var så obegripligt
krånglig, och det fanns så många ord som
man måste hålla reda på. Varför grät somliga
pappor men inte deras pappa? Bekymmer,
sade Bi lakoniskt (med mammas tonfall).
Bekymmer? Det var också ett
svårbegripligt och hemlighetsfullt ord. Vad kunde det
betyda? Av allt att döma var det något som
gjorde ont och hindrade en att sova, men var
det onda satt fick man aldrig veta. Det satt
inte i magen och inte i huvudet, men någon
gång kunde det hända att pappa fick ont i
huvudet därför att han hade bekymmer. Det
var besynnerligt. Det gick inte att tänka ut
vad det betydde. Deras pappa grät inte, för
han var en karl, sade Bi. Men alla pappor var
ju karlar? Dumsnut, det fanns ju kräk också.
Pappa ansåg det omanligt att gråta.
Omanligt? sade Matts. (Kräk var alldeles bestämt
ett svärord eller ett mycket fult ord, så Matts
låtsades att han inte hört det.) Ja, sade Bi.
Det hette så när en man inte skämdes för att
bära sig åt som ett fruntimmer. Var mamma
ett fruntimmer? Bi höjde trött på ögonbrynen
och sade att Matts var odräglig. Det
bekymrade inte Matts. Han hade inte tid till att
tänka efter i vilket sammanhang mamma sist
använt ordet odräglig, så att han kunde komma
ihåg vad det betydde. Nå? Ja, naturligtvis
var deras mamma ett fruntimmer. Varför
skämdes hon då inte för att gråta? Bi
skrattade konventionellt och krystat och letade i
minnet en stund innan hon svarade och sade
sedan, att det kom sig av att mamma var en
svag kvinna. Kvinna? tänkte Matts.
Fruntimmer? Och sedan kom han åter ihåg att han
sett tårar i pappas ögon. Men eftersom det
var omanligt att gråta, så ämnade han inte
tala om för Bi att pappa verkligen gråtit. Han
var glad över att det inte sluppit ur honom
tidigare. Pappa var framför allt en karl, och
Matts var en liten karl. Och vi karlar, vi
håller ihop mot fruntimmer, hade pappa
viskat till Matts en gång när en faster till
Matts gråtit och smällt hårt i en dörr. Nu
visste Matts att mamma också var ett
fruntimmer. Det gjorde saken svårare. Och faktum
var att pappa gråtit. Matts hade sett det, som
sagt, när pappa lyft upp honom till sitt
ansikte. Men Bi hade han inte lyft upp, så
hon hade ju inte kommit så nära pappas
ansikte att hon kunnat se tårarna. Pappa hade
bara klappat henne på huvudet, som han
brukade göra, för att hon var stora flickan nu.
Matts beslöt att inte tala om för någon att
han sett pappa gråta.
De hade kommit ut ur skogen. Det var ljumt
i luften och himlen var mulen. Och alla
blommor i trädgårdarna utefter vägen doftade
mycket starkt. Bi sade att hon hört någon vid
bryggan säga att det var troligt att det blev
åskväder innan solen gick ner. Men man såg
ju inte solen, så man visste inte när den gick
ner. Hon hoppades det dröjde länge än, men
de hade redan ätit middag, och då brukade
det inte dröja länge innan solen försvann,
åtminstone gjorde det inte det i går. De mötte
en pojke med ett metspö när de kom in bland
barrträden som låg framför deras
sommarhem. Det var en stor vit villa i två våningar.
Pojken sade att det nappade fint i dag därför
att det var åska i luften. Han bar flera långa
fiskar uppstuckna på en träpinne. Bi och Matts
vände sig om och såg efter pojken som
visslade när han gick. Han vände sig också om
ett par gånger och gjorde fula gubbar med
93
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
