Bonniers litterära magasin / Årgång V. 1936 / 106 (1932-1999) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2. Februari 1936 - Ronald Fangen: Brev från Norge

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Falkbergets "Christianus Sextus"
(Asche-houg), kan man inte underlåta att fråga sig
själv i missmodig förundran: varför har inte
detta verk blivit den stora folkliga succén,
varför läses inte Falkberget i alla hem? Jag
betraktar problemet som olösligt, ty det är ett
faktum, att Falkbergets romantrilogi
innehåller alla de goda ingredienser, som finnes
hos Gulbranssen pius många andra. Boken
utspelas för ett par hundra år sedan och
handlar om livet uppe i "bergsstaden" Røros.
Centrum för det hela är gruvorna. Falkberget
är själv gammal gruvkarl, och han känner
förhållandena utan och innarK För att kunna
ge den rätta historiska skildringen har han
emellertid varit tvungen att driva omfattande
studier. Verket har kostat honom ungefär tio
år — det första bandet kom 1927, det tredje
och sista nu till julen. Och här är faktiskt
allt: rika och fattiga, kärlek och hat,
spänning, natur, levande människoskildring,
realism och romantik — allt äkta och ypperligt.
Men dessa ting framkallar inga
försäljningsunderverk. Falkbergets verk har nog fått
många läsare, men dess försäljningssuccé kan
inte mäta sig med Gulbranssens. Förklara det
den som kan!

JOHAN FALKBERGET

Vad är det då Falkberget ger vår egen tid
i detta verk om bergsstadens liv och alis
inte så särskilt märkliga och storslagna
människor? Svaret är enkelt: han har
levandegjort ett stycke norsk tillvaro, som har
giltighet tvärsigenom århundradena. Och detta har
han gjort på ett sätt som lär oss mycket och
ger oss åtskilligt att tänka på. Han ger vad
man med ett modernt ord skulle kalla ett
socialt tvärsnitt — boken handlar om de
väl-ställda, de "konditionerte", och om de allra
fattigaste. Falkberget försöker inte dölja
nöden och orättfärdigheten. Nöden är naken
och gripande, orättfärdigheten, slumpen,
upprörande. Boken är fylld av aktiv medkänsla
och ger oss bland annat en lektion om hur
nöd skapar förbrytare, som ingen kan glömma,
även om han lever århundraden efter
tilldragelserna: vi vet, att precis likadant är det
den dag i dag.

Men lyckligtvis: vi står inte inför en
programmatiskt social anklagelseskrift i litterär
påklädnad. Falkberget vet, att människor är
inte bara banditer, därför att de är
"konditionerte", och inte heller helgon och martyrer,
därför att de är fattiga och förkomna. Det
är enkla sociala förhållanden han skildrar,
allt och alla hänger samman — men hur
mycket de sociala förhållandena än har
utvecklat sig i riktning mot differentiering och
klassbestämd tillspetsning, så behåller denna
skildring sin giltighet, därför att allt och
alla hänger samman även i det moderna
samhället och ingen social lösning kan nås, när
detta sammanhang förnekas. Det betyder
ingalunda, att allt är utmärkt och bra som det
är, men det betyder, att ali klassegoism och
allt klasshat är lika förödande för samhällena
som helhet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>