Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3. Mars 1936 - Anna Lenah Elgström: Svart parnass. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
svarta dock aldrig mera falla tillbaka till sitt
slavtillstånd av pendlande mellan vegetativ
undergivenhet, drömmande vemod, barnslig
vildhet och världsfrånvänd religiositet. Många
individer bland dem hade oåterkalleligen ätit
av kunskapens frukter och trots allt begynt
att tänka och handla som ansvariga
samhällsmedlemmar. Bland dessa förgrundsfigurer var
den forne slaven Frederick Douglass, vilken
under inbördeskriget och
rekonstruktionsperioden var en samlande och civiliserande faktor
i sin ras’ nya liv, samt den likaså slavfödde
Booker Washington, vilken så att säga tog vid
där Douglass slutade och försiktigt försonande
banade väg för sina rasfränder till högre
uppfostran och bildning. Han tycktes resignerat
gå med på de vita sydstatsmännens åsikt
att negrerna voro förutbestämda att spela en
underordnad roll som de vitas tjänare och att
de på sin höjd dögo till lägre hantverk. Men,
resonerade han, detta borde de då lära sig
efter alla regler! På detta sätt blevo Hampton-
och Tuskegeeskolorna till som stora
yrkesskolor för negerhantverkare — skolor, vilka
dock så småningom förändrades till colleges
och slutligen till universitet i jämbredd med
de stora negeruniversitet, som de färgade och
deras vita vänner under årens lopp lyckades
skapa fram i Södern, där nära nog all högre
undervisning tillsammans med den vita rasen
var de förra förbjuden.
 |
| FREDERICK DOUGLASS |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
