Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3. Mars 1936 - Recensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
Utländskt boknytt
Beany-Eye av David Garnett. Chatto and
Windus. London 1935. 5 s.
David Garnett har i denna lilla roman på ett
sällsynt levande sätt rekonstruerat ett barndomsminne.
När han själv var åtta år, anställde fadern, här
kallad mr Butler, i verkligheten den fine kritikern
och förlagsmannen Edward Garnett, som gårdskarl
på deras landställe en halvförryckt jätte med
öknamnet Beany-Eye. Han gjorde det både av
medlidande och psykologisk nyfikenhet. Medlidandet
belönades tämligen illa, men den psykologiska
nyfikenheten tillfredsställdes över hövan såtillvida som
Beany-Eye småningom greps av komplett vansinne
och ett sådant av våldsamt och livsfarligt slag.
Familjen var under flera dagar hotad till livet av det
ömsom godmodiga ömsom rasande människodjuret,
men ehuru fadern måste tillkalla hjälp för att skydda
sitt och de sinas liv, ville han icke utan vidare
överlämna våldsmannen åt rättvisan och hospitalet utan
sökte på ett häpnadsväckande hjältemodigt sätt lirka
honom åter till förnuft. Det var spännande dagar,
skildrade både drastiskt och hemskt, men till slut
måste familjen resignera, och Beany-Eye kom på
sinnessjukhus. Garnett besökte honom där regelbundet,
och när Beany-Eye efter ett par år tillfrisknat blev han
på Garnetts bekostnad skickad till Kanada i
förhoppning alt den nya miljön skulle skydda honom från
återfall. — Författaren berättar denna ganska kusliga
historia på ett sätt som gör den oavbrutet
fängslande och märkvärdigt nog alis ej beklämmande.
Studien i Beany-Eyes orediga psyke är
beundransvärd och rörande i sin omedelbarhet och vänlighet.
Än skickligare är porträttet av fadern; det tillhör de
oförglömliga människoskildringarna, och ändå är det
nästan helt utfört i så att säga reflekterat ljus. David
Garnetts klara, koncisa stil kan icke nog berömmas.
Butterfield 8 av John 0’H a r a. Harcourt, Bracc.
New York 1935. .$ 2: 50.
Butterfield 8 är ett telefondistrikt någonstans i
mellersta Manhattan, och det är där som 0’Haras
människor leva sitt hetsade och hektiska liv. Några
av dem äro arbetslösa, men även de som uppges vara
driftiga affärsmän synas vistas mera ute på stån eller
i dess otaliga speakeasies än på sina kontor. Vi få
alltså en ensidig bild av deras yttre liv. Författaren
är nämligen en sedeskildrare, nästan uteslutande
upptagen av hur förhållandet mellan könen gestal-
tade sig på denna fläck av jordytan under ett par
av depressionsåren omkring 1930. Huruvida
skildringen är sann våga vi inte uttala oss om,
uppbygglig är den i varje fall inte. Att ta ut mesta möjliga
njutning i mest koncentrerade form — likgiltigt om
det gäller kärlek eller sprit — är dessa människors
livsprogram; att säga sanningen om dem utan att
väja för några tabumärken är författarens litterära
program. Förmodligen är det väl meningen att
romanen om den vackra Glorias snabba förbränning
på njutningsbålet skall uppfattas som en anklagelse
mot ett korrumperat samhälle, men den saknar alla
tendensromanens yttre drag. Den är objektiv ända
till grymhet; ett av de hårdaste stycken "hard-boiled"
litteratur som skrivits. Och man kan icke frigöra sig
från att vi här ha ett av exemplen på hur
littera-luren i sin strävan att bryta förlamande
konventionalism och hymleri hamnat i en motsatt förfalskning
av verkligheten, ett slags romantik där alla den
tidigare romantikens värden blott äro inverterade. Men
detta hindrar inte — snarare tvärtom — att John
0’Haras roman har ett betydande värde som
tidsdokument, därtill ett ytterligt välskrivet sådant.
Neic Armour jör Old av W. 0’S ullivan Molony.
Gollancz. London 1935. 8 s. 6 d.
Irländaren 0’Sullivan Molony’s självbiografi hör
i viss grad till samma slag av litteratur som Bruce
Lockharts och Vincent Sheeans arbeten, ehuru det
här mera är författarens egen personlighet och inre
upplevelser som fängslar än det yttre
händelseförlopp, vari han mer eller mindre aktivt medverkar,
även om också detta är både skiftande och intressant.
Hans historia är i korta drag följande: Fyra års
krigsfångenskap i Tyskland vid mycket unga år,
varunder han ådrager sig diverse neuroser, som framför
allt yttra sig i starka ångestkänslor med åtföljande
agorafobi och claustrofobi. Direkt från fångenskapen
till Oxford, där hans romantiska läggning för honom
in på studier av islam och medeltidens historia och
religion. En halvt omedveten känsla av att hans fobier
göra sig mindre påminta under fysiskt farliga
situationer driver honom emellertid att uppsöka sådana
och då hans mor mit alt Gewalt vill ha honom in
på den diplomatiska banan stegrar han sig och ger
sig i stället ut på resor till notoriskt oroliga hörn
av världen. Sålunda beger han sig först till spanska
och franska Marocko, sedermera till Ukraina och
Polen, där han råkar mitt upp i några vitryska
officerares konspirationer. En av dessa hjälper han
att fly till Ungern och så småningom finna vi honom
243
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
