Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. April 1936 - Gunnar Beskow: Modern Faust. Ur ett versdrama
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUNNAR BESKOW
MODERN FAUST
Ett avsnitt ur ett i dagarna
utkommande drama
Professorn i biokemi Faust Bergmann — som av en
Goethesvärmande moder förlänats sitt autosuggestiva
förnamn — har, mot slutet av en jordenruntfärd
tillsammans med sin assistent och skolkamrat, råkat ut
för en allvarlig olyckshändelse.
(Fausts sjükrum. Natt. Två sjuksystrar jn. Halvt
viskande samtal.)
FÖRSTA SJUKSYSTERN.
Hur är det med patienten. Illa?
ANDRA SJUKSYSTERN.
Snarare bättre, på sätt och vis.
Hela kvällen har han varit lugn och stilla
och sover visst. Fast doktorn väntar egentligen
när som helst en avgörande kris.
— Nej, god natt. Skönt att få sova själv,
äntligen.
(Ut.)
(Nattlampan slocknar sakta. Fullkomligt mörker
några ögonblick. Så Fausts röst, högt.)
FAUST..
Var är vi?
VÄNNEN.
På väg.
FAUST.
Ja, men vart?
VÄNNEN.
Till festen.
FAUST.
Till vilken fest?
VÄNNEN.
Karnevalen.
FAUST.
Ja visst. — –-Du är galen,
skulle jag — direkt från sjukhussalen?!
VÄNNEN.
Följ med du bara, så sköter jag resten.
FAUST.
Det är mörkt — vart går vi — utanför
staden —
–— säg, vad är det vi gör?
VÄNNEN.
Lugn, det är inget att ängslas för.
Det är inte döden — värd på balen
är själva livets festarrangör.
Det är livets kulmen, den här maskeraden.
FAUST.
Är det långt?
VÄNNEN.
Vi är framme — hör!
Vi står redan mitt i lokalen.
(Dämpad dansmusik har börjat; röstsorl. Sakta ljus.
Ljuset blottar en sal med maskeradgäster. Faust i
medeltidsdräkt arm i arm med Vännen i
Mefisto-skepnad.)
271
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
