- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång V. 1936 /
301

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. April 1936 - Anna Lenah Elgström: Svart parnass. II

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Foun’ de moggidge[1] unpaid, de insurance lon’ past due
Moggidge unpaid, de insurance very lon’ past due
De home we wukked so hard fo’ goes back to de Fay[2] an’ Jew.


*



"De äro sorgsna, men då folk hör dem,
måste de ändå le" — i dessa korta ord kunde
den nuvarande negerpoesien liksom mycket
av den gamla beskrivas. Det är som om rasens
sekelgamla lidande efterlämnat i dess dikt ett
mystiskt, sällsamt något, milt och vilt på en
gång, tvekande mellan hat och kärlek,
bitterhet och vemodig förståelse av allt mänskligt,
sådant som ljuder i blues’ halvtoner:

Homesick Blues, Lawd,
It’s a terrible thing lo have.
To keep from cryin’ I open ma mouth an’ laughs.


Man erinrar sig Claude McKays
"Harlem-dancer": redan där ljöd detta sällsamma
ackord:

But looking at her falsely smiling face
I knew herself was not in that strange place.


Kanske ingen utom Hughes — det skulle då
vara Toomer — så fullständigt trollat fram
denna raskänsla av att ha varit med om så
mycket, så främmande, sällsamma ting, så
mycket sorg och lidande att ens själ är
gammal och känner igen allt som kommer den
förbi:

I’ve known rivers:
Ancient dusky rivers
My soul has grown deep like the rivers.


Det är detta åldriga djup, tillsammans med
"den nationella amerikanska rytmen", som är
den svarta rasens gåva till sitt påtvingade
fosterland. Med fog kunna de moderna
färgade tillropa de vita landsmännen vad Lewis
Alexander säger i sin vackra dikt
"Transformation":

I return the bitterness,
Which you gave to me;
When I wanted loveliness
Tantalant and free.

I return the bitterness,
It is washed by tears;
Now it is a loveliness
Garnished through the years.

I return it lovelines,
Having made it so;
For I wore the bitterness
From it long ago.



[1] Moggidge = Mortgage = inteckning.
[2] de Fay = Ofay = vita.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:55:09 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1936/0313.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free