Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. April 1936 - Recensioner - Holger Ahlenius: Noveller med melodi - Johannes Edfelt: En debutant - Bertil Malmberg: Chaucertolkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
streck, där lidelserna lättare drivas upp till
kokpunkten, där ödena nå sin fullbordan
hastigare än i vårt tempererade klimat, varest
det långsamma bortvissnandet är långt
vanligare än den snabba förbränningen. I övrigt
gäller det väl om novellerna i denna samling,
att de äro en smula tunna och spröda.
Likvisst besitta de en odefinierbar doft, en
hemlig tjuskraft. De äro spånor från en stor
konstnärs verkstad, noveller med melodi.
Holger Ahlenius
En debutant
GUNNAR EDMAN: Charis. Bonniers. 2:25.
"Övergående kris" heter en avdelning i
debutanten Gunnar Edmans diktsamling
"Charis". Där förklaras i ungdomliga vändningar,
att skalden är "ett rö för lidelsernas storm"
och att han "ger opp, grymt gäckad av ett
falskt fata morgana". Sådana deklarationer
kan läsaren ta med jämnmod, så mycket hellre
som de intet annat äro än uttryck för en
övergående sinnesförfattning och ingalunda
signifikativa för denne poets egentliga hållning.
Summan av sin filosofi framlägger poeten
i en handfull dikter, som väl vittna om juvenil
orienteringsmöda men som i allmänhet sakna
det poetiska uttryckets stringens. Vem som
mest bidragit till utformandet av Gunnar
Edmans världsåskådning, om Paulus, Platon
eller Plotinos, är svårt att på rak arm avgöra;
säkert är däremot, att de versifierade
uttrycken för denna världssyn oftast äro
blottade på ali charm. Det kan resultera i något
så knastrande torrt, så pretentiöst och
förnumstigt som följande:
Ha vi nagelfarit världsförloppet,
lyssnat ut dess mening och dess bud.
väckes självmant i vår livssyn hoppet
om en faderlig och allvis Gud,
i vars hand vi trygga överlämnar
våra liv, när alltets förlåt rämnar.
Det är så vi skönja sammanhangen,
transparenta för gudomligt ljus.
Det är så den tomma ödesklangen
fylls av Kosmos’ starka ödesbrus,
spelande ur höjderna och djupen
tröst för oss, som gå vid ödesstupen!
Vad man än vill kalla sådana
deklamationer: poesi är det i alla fall inte. Ej heller
i en cyklisk dikt med Prometeusmotiv lyckas
debutanten övertyga om sin poetiska
begåvning. Ekot av Bertil Malmbergs magistrala
tongångar kan för övrigt näppeligen bli
tydligare förnimbart än i dessa jaimber:
Du smidde oss teknikens hemska vapen,
som rikta sig mot livets hjärtetrakter.
För själens vidkomst blev det fångenskapen
att ryckas loss från djupa skaparmakter.
Vad som gör att man trots allt: vill beteckna
denna debut som ett icke ringa löfte, är den
naturlyrik, som häftet rymmer. Denne poet är
avgjort till sin fördel, då han lägger av sig
filosofens toga, lämnar studiekammaren och
presenterar sig som vandrare i nordisk natur.
De dikter, som rymmas under rubrikerna
"Nordisk vår" och "Havssommar" vittna om
ett öppet sinne för naturens nyanser. I sådana
poem förenas, kan man säga, nordiskt och
klassiskt på ett osökt sätt. Det är ingen
dussinpoet som skrivit de graciösa poemen
"Blommornas kärlek", "Landskap i april".
"Trasten", "Mysteria veris", "Thalatta",
"Sommarkväll". Det angenäma är — än så länge
åtminstone — det område på vilket poeten
rör sig naturligt och säkert. Med vilken
mjukhet han kan traktera sitt instrument, därom
må en strof som den följande bära vittne:
Allt är sprött och genomskinligt.
Våren den blomstrande och outsinligt
lövrika, dröjer än. Jag går den smala
skogsstigen fram; ej ens en fågeldrill
stör tystnaden i denna svala,
jungfruligt knoppande april.
Johannes Edfelt
Chaucertolkning
HARALD JERNSTRÖM: Chaucers
.Canterburysägner. Sjätte samlingen. Söderström
& Co. Helsingfors. Fmk 50: —.
Jämte den till namnet okände diktaren av
romanen om sir Garwain och den religiösa
allegoriens företrädare William Langland är
Geoffrey Chaucer den stora gestalten inom
trettonhundratalets engelska litteratur. Han är
306
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
