Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. April 1936 - Recensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
urskogarna och som ingen känner. Hon återvänder
för att gifta sig med honom, hela tiden med en
svagt oroande känsla av att han döljer något för
henne. Hans hemlighet har med farmen att göra:
det är en ormfarm och han väntar inte att hon
ska stanna där, men hon övervinner sin skräck
genom kärleken till honom och härdar ut.
Infödingarnas planer på ett ingifte korsas därigenom och
vid ett tillfälle när hon är ensam hemma försöker
de röja undan henne, utan att dock lyckas. Boken
reklameras som spännande skräckroman, vilket den
likväl endast är i mindre grad. Författaren är en
god stilist och en klok karl, hans karaktärer är väl
studerade och förloppet flyter utan mankemang. När
man läser boken överflyttar man den utan att tänka
på det till en film: den är fullständigt färdig att
inrikta kameran på. Den spännande natten bland
ormarna borde kunna bli en höjdpunkt i filmen.
Marguerite of Navarre av Samuel Putnam.
Coward-McCann. New York 1935. $ 3: 50.
"Den första moderna kvinnan" har Samuel
Putnam satt som undertitel på sin bok om Margareta
av Navarra, Frans I :s syster, Heptamerons
ryktbara författarinna. Uttrycket får tas cum granö
salis, och författaren driver inte heller sin tes
till någon ytterlighet. Tillägger man "i Frankrike",
är riktigheten påtagligare, sedan man läst detta av
djupgående historiska kunskaper, psykologisk
underfundighet och kritisk intelligens präglade verk. Det
är knappast något tvivel om, att Margareta på sitt
område spelade en lika avgörande roll för den franska
renässansen som Frans I på sitt. Medan denne
uppmuntrade konst och arkitektur — till sin egen ära,
må vara — var det hon som tog vetenskap och
litteratur under sitt beskydd, en vetenskap och en
litteratur, som efter italienska mönster gjorde sig
mer och mer fria från kyrkans allt överskyggande
makt och gick sina egna vägar mot en ny
uppfattning av mänsklighetens väsen och mål. Hennes ofta
i handling visade sympatier för reformationens sak
utgöra också ofrånkomliga belägg för hennes
fri-sinthet och för humanismens idéer mottagliga
sinnelag. Vad som gör henne till "den första moderna
kvinnan" är hennes krav på respekt för sin egen
personlighet, sin rätt att ägna sig åt intressen, som
inte direkt och omedelbart stodo i samband med
hennes plikter som maka och mor. Hon var en
blåstrumpa, men en intelligent och betydelsefull sådan,
vars inflytande på utvecklingen av den franska
kulturen knappast kan överskattas. Putnams arbete in-
skränker sig emellertid inte till att ge en så
kontur-skarp bild av "la reine Margot" som tidsavståndet
medgiver, utan lämnar jämväl biografiska porträtt
av den vidskepliga modern Louise av Savoyen och
Frans I och snabba skisser av en rad personligheter
och förhållanden som utövade sitt inflytande på
huvudföremålets liv och tankevärld.
Lincoln Frees the Slaves av Stephen Leacock.
Peter Davies. London 1935. 5 s.
Den populära uppfattningen av Abraham Lincoln
som den målmedvetne, förutseende mannen, vilken
vigde sitt liv åt slaveriets avskaffande och betalade
därför med sin död, får ett kraftigt grundskott i
Stephen Leacocks bok. Med några tydliga och klara
citat av Lincolns egna yttranden placerar han
myterna om den store mannen på den plats dit de
rätteligen hör, och visar oss honom sådan han
verkligen var: tämligen obildad och okunnig om
militära och finansiella ting, ytterligt tveksam och
vankelmodig just i fråga om slavarnas ställning,
tills omständigheterna tvingade honom att fatta ett
avgörande beslut. Lincolns storhet blir inte mindre
fördenskull, men han blir oss mera förståelig som
människa. Utom detta psykologiska porträtt får man
cn utomordentligt klar och koncis bild av hela det
politiska läget före och under amerikanska
inbördeskriget.
Hitler. Das Leben eines Diktators av Konrad
H e i d e n. Europa-Verlag. Zürich 1935.
Konrad Heiden har haft tillgång till en myckenhet
material, som hittills varit okänt men som också är
ytterst svårt att kontrollera. Han bygger upp sin
dramatiskt effektfulla skildring av Hitlers karriär
och politiska gärning på en analys av dennes
personlighet, vilken vimlar av sensationella — men
aldrig på vulgärt sätt utnyttjade — upplysningar
rörande Hitlers privatliv, hans förhållande till sina
medhjälpare, till de politiska partierna och till
storfinansens representanter. Heiden har strävat efter
att upprätthålla en i möjligaste mån objektiv
inställning, vilket icke hindrar, att hans bok formar sig till
en lidelsefvlld anklagelseskrift.
Straumehni. Eines alten semgallischen Gehöftas
Jahreslauf av Edvard Virza. Zemnicka Dömas.
Riga 1934.
Eduard Virza intar en halvt officiell, representativ
ställning som Lettlands poeta laureatus.
’Straumehni" är hans största verk och betraktas i den unga
323
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
